Kreditkort
Vad är skillnaden mellan Visa och Mastercard – och vilket är bäst?
Skillnaden mellan Visa och Mastercard är i praktiken mycket mindre än de flesta tror. Båda är kortnätverk – inte banker – och det är banken som ger ut ditt kort som bestämmer ränta, avgifter, bonusar och de flesta försäkringar. Här går vi igenom exakt vad som skiljer nätverken åt, vad som är identiskt, hur valutapåslaget fungerar utomlands och hur du väljer rätt kort för just dina behov.
Skriven av Jonatan Rosdahl på KreditKompass · Faktagranskad av vårt ekonomiteam
Senast uppdaterad: 30 juli 2026
Innehåll
- Vad är Visa och Mastercard egentligen?
- Skillnaden mellan Visa och Mastercard – snabb översikt
- Visa vs Mastercard – acceptans i Sverige och utomlands
- Mastercard eller Visa utomlands – valutapåslag och växlingskurs
- Avgifter – kostar Visa eller Mastercard något extra?
- Försäkringar och förmåner – skillnad på Visa och Mastercard
- Debit eller credit – spelar kortnätverket någon roll?
- Säkerhet – Visa Secure och Mastercard Identity Check
- Populära svenska kort med Visa respektive Mastercard
- Vilket är bäst – Visa eller Mastercard?
- Vanliga frågor om skillnaden mellan Visa och Mastercard
Kort svar: vad är skillnaden mellan Visa och Mastercard?
Visa och Mastercard är kortnätverk som förmedlar betalningen – inte kortutgivare. Ränta, avgifter, bonus och de flesta försäkringar bestäms av banken bakom kortet, och båda nätverken accepteras på i praktiken lika många ställen. Skillnaden nätverken emellan är därför minimal – jämför kreditkort utifrån villkoren i stället för loggan.
Vad är Visa och Mastercard egentligen?
Visa och Mastercard är världens två största kortnätverk – globala betalningssystem som kopplar samman din bank med butikens bank varje gång du drar eller blippar kortet. Ingen av dem ger ut kort till privatpersoner, sätter räntor eller bestämmer årsavgifter. Det gör i stället kortutgivaren: banken eller kreditinstitutet vars namn står på ditt kort, till exempel Skandiabanken, SEB eller SAS EuroBonus-kortets utgivare.
Det här är den enskilt viktigaste insikten för att förstå skillnaden mellan Visa och Mastercard: nätverket är rälsen som betalningen åker på, medan banken är den du har ett avtal med. Visa grundades 1958 som BankAmericard i USA och har i dag huvudkontor i Kalifornien. Mastercard startade 1966 som ett banksamarbete under namnet Interbank, senare Master Charge, och styrs från New York. Båda är börsnoterade amerikanska bolag som tjänar pengar på en liten transaktionsavgift varje gång ett kort i deras nätverk används – inte på dig som kortinnehavare direkt.
Att jämförelsen Visa vs Mastercard ändå engagerar beror på att loggan är det mest synliga på kortet. Men när du väljer kreditkort är det bankens villkor som avgör vad kortet kostar och ger tillbaka. Därför bör du börja i rätt ände och jämföra kreditkort utifrån årsavgift, ränta, valutapåslag och förmåner – nätverket följer med på köpet.
Så fungerar ett kortnätverk
Ett kortnätverk fungerar enligt den så kallade fyrpartsmodellen. När du betalar 500 kronor i en butik är fyra aktörer inblandade: du (kortinnehavaren), din bank (kortutgivaren), butiken och butikens bank (inlösaren). Nätverket – Visa eller Mastercard – sitter i mitten och gör tre saker: det skickar betalningsförfrågan från butikens bank till din bank på under en sekund, det förmedlar din banks godkännande tillbaka, och det ser till att pengarna faktiskt flyttas mellan bankerna vid avräkningen.
Sker köpet i en annan valuta räknar nätverket dessutom om beloppet med sin egen växlingskurs innan det landar hos din bank – mer om det längre ned. Nätverket sätter också de tekniska standarderna: chip, kontaktlös betalning, tokenisering i Apple Pay och Google Pay samt 3-D Secure-verifiering vid näthandel bygger alla på nätverkens regelverk. För dig som konsument är det därför nätverket som avgör var kortet fungerar rent tekniskt – men banken som avgör vad det kostar. En bra grundgenomgång av hur bank- och kreditkort fungerar finns hos Konsumenternas, bankernas och försäkringsbolagens oberoende vägledning.
Skillnaden mellan Visa och Mastercard – snabb översikt
Den snabba sanningen: skillnaden mellan Visa och Mastercard är marginell på nästan varje punkt som spelar roll för dig som kortinnehavare. Tabellen sammanfattar hur nätverken står sig mot varandra – och visar samtidigt varför bankens villkor väger tyngre än nätverkets namn.
| Egenskap | Visa | Mastercard |
|---|---|---|
| Typ av företag | Kortnätverk (inte bank) | Kortnätverk (inte bank) |
| Grundat | 1958 (som BankAmericard) | 1966 (som Interbank/Master Charge) |
| Acceptans globalt | Över 100 miljoner försäljningsställen i 200+ länder | Över 100 miljoner försäljningsställen i 200+ länder |
| Acceptans i Sverige | I praktiken överallt där kort tas emot | I praktiken överallt där kort tas emot |
| Andel bland svenska utgivare | Mindre – utvalda banker | Klart störst – de flesta svenska kort |
| Växlingskurs vid utlandsköp | Egen nätverkskurs, mycket nära Mastercards | Egen nätverkskurs, mycket nära Visas |
| Vem sätter ränta och avgifter | Banken som ger ut kortet | Banken som ger ut kortet |
| Premiumnivåer | Visa Signature, Visa Infinite | Mastercard World, World Elite |
| Säkerhetslösning online | Visa Secure (3-D Secure) | Mastercard Identity Check (3-D Secure) |
Översikten bygger på nätverkens egna uppgifter och verifieras löpande före publicering.
Likheter mellan Visa och Mastercard
Likheterna mellan Visa och Mastercard är betydligt fler än skillnaderna. Båda nätverken accepteras på tiotals miljoner försäljningsställen i över 200 länder och territorier, fungerar i samtliga svenska kortterminaler och uttagsautomater, och stödjer kontaktlösa betalningar, Apple Pay, Google Pay och Samsung Pay. Båda erbjuder 3-D Secure-verifiering vid näthandel, nolltolerans mot obehöriga transaktioner enligt samma konsumentskyddsregler, och båda finns som debit-, kredit- och företagskort.
Även affärsmodellen är densamma: nätverken tar en liten avgift av bankerna per transaktion men ingen avgift av dig. Det innebär att två kort från samma bank – ett med Visa och ett med Mastercard – skulle ha i princip identiska villkor. I blindtest hade du inte märkt vilket nätverk du betalade genom. Det är just därför frågan om vilket som är bäst av Visa eller Mastercard nästan alltid är fel fråga – rätt fråga är vilken kortutgivare som ger dig bäst villkor.
Visa vs Mastercard – acceptans i Sverige och utomlands
I Sverige är acceptansen i praktiken identisk: alla kortterminaler, uttagsautomater och e-handlare som tar kort accepterar både Visa och Mastercard. Du kommer inte att hitta en svensk butik som tar det ena nätverket men nekar det andra. Även utomlands är skillnaden försumbar – båda nätverken uppger över 100 miljoner anslutna försäljningsställen globalt, och i Europa, Nordamerika och Asien är täckningen så gott som total för båda.
De skillnader som ändå finns är lokala och små. Historiskt har Visa haft ett litet försprång i delar av Nord- och Sydamerika, medan Mastercard stått något starkare i delar av Europa och Afrika. I praktiken märks det på sin höjd i enstaka mindre butiker, hos lokala uthyrare eller i automater på landsbygden i mer avlägsna resmål. Jämför det med American Express, som har märkbart lägre acceptans i Sverige och Europa – där är skillnaden verklig och något att väga in, vilket vi går igenom i vår guide om American Express och hur kortet står sig mot Visa och Mastercard.
Ett praktiskt reseråd som vi själva tillämpar: ta med ett kort från varje nätverk när du reser. Inte för att acceptansen skiljer nämnvärt, utan för att tekniska driftstörningar drabbar nätverken var för sig. Om Visas system ligger nere en timme – vilket har hänt även i Europa – betalar du med ditt Mastercard, och tvärtom. Två kort från olika banker skyddar dig dessutom om ett kort spärras, skims eller tappas bort mitt under resan.
Mastercard eller Visa utomlands – valutapåslag och växlingskurs
Utomlands avgörs kostnaden av två faktorer: nätverkets växlingskurs och bankens valutapåslag – och det är påslaget som gör den stora skillnaden. När du betalar i euro eller dollar räknar Visa respektive Mastercard om beloppet till kronor med sin egen dagliga kurs. Kurserna sätts oberoende av varandra men ligger i regel inom några tiondels procent från varandra och nära interbankkursen; vissa dagar är Visa marginellt billigare, andra dagar Mastercard. Över ett års resande jämnar det ut sig till i princip noll.
Bankens valutapåslag – även kallat valutaväxlingsavgift – läggs däremot ovanpå varje utlandsköp och ligger hos svenska utgivare ofta på 1,5 till 2,25 procent av beloppet. Vissa kort har 0 procent i valutapåslag, och det är där de verkliga pengarna finns. Räkneexempel: på en tvåveckorsresa där du kortbetalar 25 000 kronor kostar ett påslag på 2 procent dig 500 kronor, medan ett kort utan påslag kostar 0 kronor. Skillnaden mellan nätverkens kurser samma resa? Sällan mer än någon tia. Frågan om Mastercard eller Visa utomlands handlar alltså egentligen om vilket kort – inte vilket nätverk – du har i plånboken.
Vill du kontrollera exakt vad ett utlandsköp kostat kan du slå upp kursen för ett visst datum i Visas officiella valutakalkylator; Mastercard erbjuder motsvarande kursverktyg på Mastercards svenska webbplats. Jämför du kalkylatorernas kurs med beloppet på ditt kontoutdrag ser du svart på vitt hur stort just din banks påslag är.
Tips: välj alltid lokal valuta i terminalen
Får du frågan om du vill betala i kronor eller lokal valuta utomlands – välj alltid lokal valuta. Väljer du kronor aktiveras butikens egen växling (DCC, dynamic currency conversion) med påslag som ofta ligger på 4–8 procent, långt över både Visas och Mastercards kurser och bankens valutapåslag.
Avgifter – kostar Visa eller Mastercard något extra?
Nej – varken Visa eller Mastercard tar någon avgift av dig som kortinnehavare, och nätverket påverkar inte vad ditt kort kostar. Årsavgift, kreditränta, uttagsavgift, valutapåslag, påminnelseavgifter och alla andra kostnader bestäms helt av banken som ger ut kortet. Ett Mastercard kan vara gratis eller kosta flera tusen kronor om året, och exakt samma sak gäller Visa.
Nätverkens intäkter kommer i stället från bankerna och handlarna: en liten nätverksavgift per transaktion samt de förmedlingsavgifter som butikens bank betalar till din bank. Inom EU är förmedlingsavgifterna dessutom reglerade i lag – högst 0,2 procent av köpbeloppet för debitkort och 0,3 procent för kreditkort – och taken är exakt lika för Visa och Mastercard. Det är en av förklaringarna till att båda nätverken accepteras överallt i Europa: kostnaden för handlaren är i praktiken densamma.
Det betyder att när du jämför vad kort kostar ska du jämföra utgivare, inte nätverk. Typiska poster att granska är årsavgiften (0 till cirka 3 000 kronor), den effektiva krediträntan om du delbetalar (ofta 10–25 procent), uttagsavgifter och valutapåslaget. Oberoende sammanställningar av vilka avgifter kortutgivare får ta ut, och vilka rättigheter du har som kortinnehavare, finns hos Konsumenternas genomgång av bankkort och kreditkort. Kom också ihåg att kortkrediter räknas som konsumentkrediter: räntetaket och den nya konsumentkreditlagen som träder i kraft den 20 november 2026 gäller kortkrediter precis som andra lån.
Försäkringar och förmåner – skillnad på Visa och Mastercard
Även här är regeln enkel: de försäkringar och förmåner du får med kortet kommer nästan alltid från banken, inte från nätverket. Reseförsäkring med avbeställningsskydd, allrisk för hemelektronik, förlängd garanti, drulleförsäkring och bonusprogram är produkter som kortutgivaren köper in och paketerar. Två Mastercard från olika banker kan därför ha helt olika försäkringsinnehåll, medan ett Visa och ett Mastercard från samma bank ofta har identiskt skydd.
Skillnad på Visa och Mastercard uppstår först på nätverksnivåns egna program. Mastercard driver förmånsprogrammet Priceless med upplevelser och erbjudanden, och kopplar loungeprogram som Mastercard Travel Pass eller LoungeKey till sina premiumkort. Visa erbjuder motsvarande förmåner via Visa Luxury Hotel Collection och loungetillgång på Infinite-nivån. Gemensamt för alla nätverksförmåner är att de följer kortets premiumnivå – och vilken nivå ditt kort har bestämmer, återigen, banken.
Praktiskt exempel: ett resekort som SAS EuroBonus World Mastercard ger EuroBonus-poäng på köp och reseförsäkring – men poängen kommer från SAS och utgivarbanken, inte från Mastercard. Att kortet är just ett World Mastercard ger däremot vissa extra reseerbjudanden på nätverksnivå. Det illustrerar hur bank- och nätverksförmåner samspelar: banken står för grundpaketet, nätverket för grädden på moset.
Premiumnivåer – Visa Signature/Infinite vs Mastercard World/World Elite
Båda nätverken delar in sina kort i nivåer, där högre nivå ger fler nätverksförmåner – främst inom resande. Nivåerna motsvarar varandra nästan exakt, vilket tabellen visar:
| Nivå | Visa | Mastercard | Typiska nätverksförmåner |
|---|---|---|---|
| Standard | Visa Classic/Standard | Mastercard Standard | Grundfunktioner, 3-D Secure, kontaktlöst, mobilbetalningar |
| Mellannivå | Visa Gold/Platinum | Mastercard Gold/Platinum | Utökade erbjudanden, ibland konciergetjänst |
| Premium | Visa Signature | Mastercard World | Reseerbjudanden, hotellförmåner, utökad kundservice |
| Toppnivå | Visa Infinite | Mastercard World Elite | Loungetillgång, concierge, reseförsäkringspaket, statusförmåner |
Förmånerna varierar mellan utgivare och marknader – exakt innehåll för respektive kort verifieras före publicering.
I Sverige är premiumnivåerna relativt ovanliga: de flesta svenska kort är standard- eller World-nivå, medan Visa Infinite och World Elite främst förekommer på private banking-kort och exklusiva resekort. Lockas du av loungetillgång och conciergetjänster – kontrollera alltid vilken nivå kortet faktiskt har och vad som ingår i just den svenska versionen, eftersom samma nivå kan ha olika innehåll i olika länder.
Debit eller credit – spelar kortnätverket någon roll?
Nej, valet mellan Visa Debit eller Mastercard Debit spelar i praktiken ingen roll – skillnaden mellan debit och credit är däremot viktig. Ett debitkort drar pengarna direkt från ditt bankkonto, medan ett kreditkort betalar med bankens pengar som du sedan faktureras för. Båda korttyperna finns i båda nätverken, med samma funktioner: ditt Visa Debit från en bank fungerar exakt lika bra som ett Mastercard Debit från en annan.
Det som faktiskt skiljer är korttypens egenskaper. Ett kreditkort ger dig ett starkare konsumentskydd vid köp: enligt konsumentkreditlagen kan du rikta krav mot kortutgivaren om säljaren går i konkurs eller inte levererar – ett skydd som är särskilt värdefullt vid resebokningar och större nätköp. Kreditkort brukar också ha bättre försäkringspaket och bonusprogram än debitkort. Debitkortets styrka är i stället kostnadskontrollen: du kan aldrig spendera mer än du har, och det finns ingen kreditränta att råka ut för.
Vid vissa tillfällen behandlas korttyperna dessutom olika av handlare: hyrbilsfirmor och hotell kräver ofta ett riktigt kreditkort för deposition, och vissa nekar debitkort helt. Även här är det korttypen – inte nätverket – som avgör. En bra kombination för de flesta är därför ett debitkort för vardagen och ett avgiftsfritt kreditkort för resor, nätköp och större inköp, gärna från olika nätverk för redundansens skull.
Säkerhet – Visa Secure och Mastercard Identity Check
Säkerhetsmässigt är Visa och Mastercard likvärdiga. Båda bygger sin näthandelssäkerhet på samma tekniska standard, 3-D Secure 2, som i Sverige i praktiken innebär att du godkänner nätköp med BankID. Visa kallar sin implementation Visa Secure (tidigare Verified by Visa) och Mastercard kallar sin Mastercard Identity Check (tidigare SecureCode) – men under de olika namnen ligger samma protokoll, samma verifieringsflöde och samma skyddsnivå.
Utöver 3-D Secure använder båda nätverken tokenisering, vilket innebär att ditt riktiga kortnummer aldrig lämnas ut när du betalar med Apple Pay, Google Pay eller sparade kort hos e-handlare – i stället skickas en engångskod som är värdelös för den som kommer över den. Båda nätverken kör också AI-baserad transaktionsövervakning som flaggar avvikande köpmönster i realtid, och båda tillämpar principen om nollansvar vid obehöriga transaktioner som du inte orsakat genom grov oaktsamhet.
Ditt konsumentskydd i Sverige styrs dessutom av samma lagstiftning oavsett nätverk: betaltjänstlagen begränsar ditt ansvar vid obehöriga transaktioner till högst 400 kronor om du inte varit grovt oaktsam, och banken är skyldig att erbjuda spärrtjänst dygnet runt. Slutsatsen är rak: säkerhet är inget skäl att välja Visa framför Mastercard eller tvärtom. Skillnaden i praktisk trygghet ligger i hur bra din banks app, spärrfunktioner och bedrägeriövervakning är – ännu ett skäl att välja utgivare med omsorg.
Populära svenska kort med Visa respektive Mastercard
På den svenska marknaden dominerar Mastercard stort bland kortutgivarna – de flesta svenska bank- och kreditkort ges i dag ut i Mastercards nätverk, medan Visa representeras av ett mindre antal utgivare. Dominansen beror på utgivarnas avtal med nätverken, inte på att Mastercard skulle fungera bättre i Sverige. För dig innebär det främst att utbudet av kort att välja mellan är större på Mastercard-sidan.
Bland Visa-korten märks framför allt Skandiabanken Visa, som hör till de mest prisvärda allroundkorten, samt Länsförsäkringars Visa-kort. På Mastercard-sidan är utbudet bredare: resekort som SAS EuroBonus World Mastercard, avgiftsfria kort som re:member flex och Bank Norwegian-kortet, och vardagskort som ICA-kortet och Coop Mastercard. Tabellen ger en överblick:
| Kort | Nätverk | Årsavgift | Profil |
|---|---|---|---|
| Skandiabanken Visa | Visa | ca 0–300 kr | Prisvärt allroundkort med lågt valutapåslag |
| Länsförsäkringar Visa | Visa | ca 0–250 kr | Vardagskort för bankens helkunder |
| SAS EuroBonus World Mastercard | Mastercard | ca 1 700 kr | Resekort med EuroBonus-poäng och reseförsäkring |
| re:member flex | Mastercard | 0 kr | Avgiftsfritt kort utan valutapåslag |
| Bank Norwegian-kortet | Mastercard | 0 kr | Reseinriktat kort utan valutapåslag |
| ICA-kortet med betalfunktion | Mastercard | 0 kr | Vardagskort med bonus på matköp |
| Coop Mastercard | Mastercard | 0 kr | Vardagskort med poäng på alla köp |
Exempeldata. Aktuella årsavgifter, valutapåslag och villkor verifieras löpande mot respektive utgivare före publicering – se vår jämförelse för uppdaterade uppgifter.
Som tabellen antyder finns bra och billiga kort i båda nätverken – och dyra kort i båda. Vill du se hela fältet sida vid sida, med årsavgifter, räntor, valutapåslag och förmåner, hittar du samtliga kort vi granskat i vår stora jämförelse av kreditkort.
Vilket är bäst – Visa eller Mastercard?
Inget av nätverken är objektivt bäst – valet mellan Visa eller Mastercard är i praktiken betydelselöst för din ekonomi. Acceptansen är likvärdig, växlingskurserna ligger inom decimaler från varandra, säkerheten bygger på samma standard och ingen av dem kostar dig något. Allt som faktiskt påverkar din plånbok – årsavgift, ränta, valutapåslag, försäkringar och bonus – bestäms av kortutgivaren.
Det betyder att rätt strategi är att välja kort, inte nätverk. Ett avgiftsfritt Mastercard utan valutapåslag slår ett Visa-kort med 2 procents påslag för resenären – och ett Visa-kort med bra försäkringar slår ett Mastercard utan, för den som värdesätter skyddet. Hade de bästa villkoren råkat sitta på ett kort från det andra nätverket hade rekommendationen bytt logga utan att blinka. Efter att ha granskat den svenska kortmarknaden i flera år har vi ännu inte sett ett enda fall där nätverket i sig avgjort vilket kort som är bäst för en läsare.
Det enda läge där nätverksfrågan förtjänar en tanke är redundans: eftersom driftstörningar och spärrar slår mot ett nätverk eller en bank i taget är det smart att ha två kort från olika nätverk och olika utgivare, särskilt på resa. Kombinationen ett Visa och ett Mastercard – till exempel ett vardagskort och ett reservkort utan årsavgift – ger dig full täckning utan extra kostnad.
Så väljer du rätt kort för dina behov
Utgå från hur du faktiskt använder kortet och jämför sedan utgivarnas villkor i den ordning som påverkar dig mest:
- Reser du ofta? Prioritera 0 procent i valutapåslag och en bra reseförsäkring med avbeställningsskydd. Det sparar hundralappar per resa – oavsett om kortet är Visa eller Mastercard.
- Vill du ha bonus? Jämför vad poängen faktiskt är värda i kronor per spenderad hundralapp, och kontrollera att bonusen inte äts upp av en hög årsavgift.
- Delbetalar du ibland? Då är den effektiva räntan viktigast av allt – skillnaden mellan 10 och 25 procent kostar mer än alla förmåner tillsammans.
- Vill du bara ha ett tryggt reservkort? Välj ett avgiftsfritt kort utan krav på bankbyte, och kombinera gärna nätverken för redundans.
- Handlar du mycket på nätet? Kreditkortets konsumentskydd vid inställda leveranser och konkurser är starkare än debitkortets – och identiskt mellan nätverken.
När du vägt ihop punkterna ovan gör du klokast i att ställa två eller tre kandidater mot varandra i vår kreditkortsjämförelse. Där ser du årsavgift, ränta, valutapåslag och försäkringar sida vid sida – och kan konstatera att nätverksloggan i hörnet är det minst viktiga fältet i hela tabellen.
Vanliga frågor om skillnaden mellan Visa och Mastercard
Den praktiska skillnaden är minimal. Båda är kortnätverk som förmedlar betalningar mellan banker – de ger inte ut kort och sätter varken räntor eller avgifter. Acceptansen är i praktiken identisk och växlingskurserna ligger mycket nära varandra. Det som skiljer korten åt bestäms av banken som ger ut kortet: årsavgift, ränta, valutapåslag, försäkringar och bonus.
Inget av nätverken är bäst i sig. Eftersom acceptans, säkerhet och växlingskurser är likvärdiga bör du välja kort utifrån utgivarens villkor: årsavgift, effektiv ränta, valutapåslag och försäkringar. Det bästa kortet för dig kan råka vara ett Visa eller ett Mastercard – nätverket är den minst viktiga faktorn i valet.
I Sverige – ja, acceptansen är identisk i butiker, uttagsautomater och på nätet. Globalt accepteras båda nätverken på över 100 miljoner försäljningsställen i mer än 200 länder, och skillnaderna är begränsade till enstaka lokala handlare på vissa resmål. Vill du gardera dig helt på resan tar du med ett kort från varje nätverk.
Nätverkens växlingskurser ligger så nära varandra att skillnaden i praktiken är försumbar – vissa dagar är Visa marginellt billigare, andra dagar Mastercard. Det som avgör kostnaden är bankens valutapåslag, som ofta ligger på 1,5–2,25 procent men är 0 procent på vissa kort. Välj ett kort utan valutapåslag och betala alltid i lokal valuta, så reser du billigast oavsett nätverk.
Mastercard har avtal med de flesta svenska kortutgivare och är därför klart störst på den svenska marknaden. Det handlar om affärsavtal mellan bankerna och nätverken – inte om att Mastercard skulle fungera bättre än Visa i Sverige. För dig som konsument innebär det bara att utbudet av kort att välja mellan är större på Mastercard-sidan.
Sällan. De flesta svenska banker ger ut kort i ett enda nätverk, så väljer du bank väljer du i praktiken också nätverk. Vill du specifikt ha ett Visa-kort får du vända dig till utgivare som Skandiabanken eller Länsförsäkringar; vill du ha Mastercard är utbudet betydligt större. Eftersom nätverken är likvärdiga bör dock bankens villkor styra valet.
Nej, i praktiken ingen. Båda är debitkort som drar pengarna direkt från ditt konto, fungerar i samma terminaler, stödjer samma mobilbetalningar och skyddas av samma 3-D Secure-standard. Skillnaderna mellan olika debitkort – avgifter, valutapåslag och appfunktioner – kommer från banken som ger ut kortet, inte från nätverket.
American Express är både nätverk och kortutgivare, vilket ger generösa bonusprogram men också högre kostnader för handlarna. Det gör att acceptansen är märkbart lägre i Sverige och Europa än för Visa och Mastercard – många mindre butiker och restauranger tar inte Amex. Ett Amex-kort bör därför alltid kompletteras med ett Visa eller Mastercard som huvudkort eller reserv.
Sidan är skriven av Jonatan Rosdahl
Jonatan är grundaren av Kreditkompass.se och har över 15 års erfarenhet inom ekonomi och marknadsföring. Han är utbildad civilekonom med inriktning mot nationalekonomi och har ett stort intresse för att göra ekonomi och privatekonomiska frågor mer lättförståeliga för alla.
Utöver sitt arbete som entreprenör har Jonatan publicerat vetenskapliga artiklar inom ekonomi samt författat rapporter och analyser för myndigheter som Tillväxtanalys. Genom åren har han drivit flera framgångsrika företag och blivit uppmärksammad för sitt entreprenörskap, bland annat genom utmärkelsen Årets unga företagare i Svedala.
På Kreditkompass.se ansvarar Jonatan för innehåll, analys och kvalitetssäkring med målet att hjälpa besökare att fatta bättre ekonomiska beslut genom tydlig, trovärdig och pedagogisk information.