Kortreklamation – så reklamerar du ett kortköp och får tillbaka pengarna

En kortreklamation är din väg tillbaka till pengarna när ett kortköp blivit fel: varan kom aldrig, resan ställdes in, beloppet drogs två gånger eller någon annan har använt kortet. Här får du skillnaden mellan chargeback, invändningsrätt och obehörig transaktion, bankernas tidsfrister, en färdig mall och vägen vidare till ARN.

Innehåll

1. Vad innebär en kortreklamation?
2. Tre rättigheter som ofta blandas samman
3. Obehöriga transaktioner – vem står för förlusten?
4. Invändningsrätten vid kreditköp enligt konsumentkreditlagen
5. Chargeback på kreditkort: kortnätverkens regler och reason codes
6. Så gör du en kortreklamation steg för steg
7. Tidsfrister vid kortreklamation: 45 dagar och två månader
8. Så gör du en kortreklamation hos Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB
9. Mall: så formulerar du din kortreklamation
10. Om banken säger nej – ARN och nästa steg
11. Vanliga frågor om kortreklamation och chargeback

Vad innebär en kortreklamation?

En kortreklamation är en formell begäran till din kortutgivare om att en transaktion ska rättas eller krediteras. Den används när du inte godkänt köpet, när varan eller tjänsten aldrig levererades eller när beloppet är felaktigt. Banken prövar ärendet mot lag och mot kortnätverkets regelverk innan pengarna betalas tillbaka.

Det viktiga att förstå är att banken inte är säljarens kundtjänst. När du reklamerar ett kortköp hos banken prövas två helt olika saker: om du är betalningsansvarig för transaktionen alls, och om pengarna kan hämtas tillbaka från säljarens bank. Det första handlar om lagstiftning, det andra om avtalen mellan bankerna i Visas och Mastercards system. En reklamation kan därför vinnas på den ena grunden och förlora på den andra.

Kortet är idag den helt dominerande betalningsformen, vilket gör frågan bred. Enligt Riksbankens Betalningsrapport 2026 hade 98 procent av svenskarna använt kort under de senaste 30 dagarna, 91 procent hade swishat den senaste månaden och bara 5 procent betalade kontant vid sitt senaste butiksköp. När nästan alla köp går via kort blir kortreklamationen den vanligaste vägen för en konsument att få rättelse i efterhand.

Banken kräver att du kan visa två saker: vad du har försökt göra själv, och vad som faktiskt hände. Därför lönar det sig att dokumentera från första minuten. Skärmbild av ordern, kvittot, mejlkonversationen med säljaren och kontoutdraget där transaktionen syns med datum och belopp är det underlag som avgör hur snabbt ärendet går.

Chargeback eller reklamation – vad är skillnaden?

Chargeback är den tekniska processen där din bank kräver tillbaka pengarna från säljarens bank via kortnätverket. Kortreklamation är det du som konsument gör: anmälan till din bank. Chargeback är alltså ett av verktygen banken kan använda för att lösa din reklamation, inte en rättighet du själv utövar.

Skillnaden märks i språket på nätet. Söker du på chargeback i Sverige hamnar du oftast på sidor riktade till handlare och betalleverantörer, som beskriver hur företag ska bemöta återkrav och minska sina förluster. Som konsument ska du i stället använda ordet kortreklamation, som är det begrepp både Konsumentverket och bankerna själva använder. Det påverkar också hur du formulerar dig i kontakten med banken: du reklamerar ett kortköp, du initierar inte en chargeback.

När räcker det att kontakta säljaren?

I de flesta fall ska du börja hos säljaren. Fel vara, försenad leverans, trasig produkt eller ett belopp som inte stämmer löser sig snabbast direkt med butiken. Banken förväntar sig normalt att du har försökt, och en reklamation utan spår av kontakt med säljaren blir svagare.

Det finns tre tydliga undantag där du ska gå till banken omgående i stället för att förhandla vidare. Det första är misstänkt kortmissbruk, alltså transaktioner du inte känner igen. Det andra är att säljaren har upphört, gått i konkurs eller slutat svara. Det tredje är att säljaren vägrar rätta ett uppenbart fel, exempelvis en dubbeldragning. I dessa lägen är väntan din största risk, eftersom tidsfristerna löper oberoende av hur länge du och säljaren mejlar.

Tre rättigheter som ofta blandas samman

Tre olika regelverk kan ge dig pengarna tillbaka: reglerna om obehöriga transaktioner, invändningsrätten vid kreditköp och kortnätverkens egna chargebackregler. De har olika lagstöd, olika motpart och olika tidsfrister. Att välja rätt grund från början är det som mest påverkar utgången av din reklamation.

Tidsfristerna kontrolleras mot din banks aktuella kortvillkor. Reklamationsfristen på två månader vid obehöriga transaktioner följer av regelverket för betaltjänster.

Skillnaden är inte akademisk. Hävdar du att en transaktion är obehörig när du i själva verket har godkänt köpet men är missnöjd med varan, prövar banken fel fråga och avslår. Beskriver du tvärtom ett kortmissbruk som ett leveransproblem riskerar du att missa två månaders reklamationsfrist. Formulera därför alltid vad som hände i tidsordning och låt banken avgöra vilken grund som passar bäst, men peka gärna själv på den du menar är tillämplig.

En fjärde faktor är vilket slags kort du använde. Ett kreditkort ger både invändningsrätt enligt konsumentkreditlagen och nätverkets chargebackregler, medan ett debetkort bara ger det senare. Det är en av de tyngre praktiska skillnaderna mellan kortslagen och en anledning att betala större köp, resor och förskottsbetalningar med kredit. Läs mer om vad som skiljer korten i vår genomgång av skillnaden mellan Visa och Mastercard.

Obehöriga transaktioner – vem står för förlusten?

En obehörig transaktion är ett köp eller uttag som genomförts utan ditt samtycke. Huvudregeln är att banken ska återföra beloppet, men du kan bli ansvarig för en del av förlusten om du varit oaktsam med kort eller koder. Spärra kortet omgående och reklamera inom två månader.

Hur stor del du själv kan få stå för styrs av betaltjänstregelverkets bedömning av oaktsamhet, och den bedömningen är alltid individuell. Be därför banken redovisa skriftligt vilken grad av oaktsamhet de anser att du visat och vilka omständigheter de lagt till grund. Det är det underlaget du senare behöver om ärendet ska prövas av någon annan än banken själv.

Vanliga situationer som anmäls som obehöriga transaktioner är kort som blivit stulet eller tappat, kortuppgifter som använts vid näthandel, transaktioner efter en bedrägerisamtalskontakt och prenumerationer som startats utan att du godkänt något. Notera att den sista kategorin ofta bedöms som ett avtalsproblem snarare än ett missbruk, eftersom kortuppgifterna lämnades av dig vid ett tillfälle.

Så anmäler du en obehörig transaktion på kortet

Spärra kortet först, reklamera sedan. Kontakta bankens spärrtjänst så snart du ser en transaktion du inte känner igen, och gör därefter en skriftlig reklamation där varje ifrågasatt transaktion listas med datum, belopp och mottagare. Har kortet försvunnit ringer du även polisen på 114 14.

Ordningen har betydelse. Spärren avgör var ansvarsgränsen dras för transaktioner som sker efter att du upptäckt missbruket, och ju längre du väntar desto större del av förlusten riskerar du att bära själv. Vänta alltså inte på att se om fler transaktioner dyker upp, och nöj dig inte med ett telefonsamtal: begär ett ärendenummer och en skriftlig bekräftelse på både spärren och reklamationen.

Att bestrida en korttransaktion som obehörig innebär också att du behöver kunna beskriva var kortet och koderna har funnits. Skriv ner var du senast använde kortet fysiskt, vilka webbplatser du handlat på nyligen och om du har fått mejl, sms eller samtal som bad dig legitimera dig. Den beskrivningen är ofta det som skiljer ett beviljat ärende från ett avslag.

Invändningsrätten vid kreditköp enligt konsumentkreditlagen

Invändningsrätten i konsumentkreditlagen innebär att du vid ett kreditköp kan rikta samma krav mot kreditgivaren som mot säljaren. Har säljaren inte levererat, eller gått i konkurs, kan du alltså vända dig till banken bakom kreditkortet eller fakturakrediten. Rätten gäller kreditköp, inte köp med vanligt debetkort.

Det här är den starkaste rättigheten i verktygslådan, eftersom den vilar på lag och inte på ett avtal mellan banker. Konsumenternas Bank- och finansbyrå har en genomgång av hur den fungerar i praktiken i sin guide om rätt till ersättning från banken vid kreditköp. Poängen är att kreditgivaren träder in i säljarens skor: kan du kräva pengarna tillbaka av butiken, kan du kräva dem av banken.

Regelverket är dessutom nytt. Konsumentkreditlagen (2026:1011) utfärdades den 4 juni 2026 och träder i kraft den 20 november 2026, då den ersätter konsumentkreditlagen (2010:1846). Lagen genomför EU-direktiv 2023/2225 och bygger på proposition 2025/26:223 med riksdagsbeslut den 27 maj 2026. Övergångsreglerna i 11 kap. innebär att den gamla lagen gäller för avtal som ingåtts före den 20 november 2026, men att vissa bestämmelser om kontokredit och kreditkort gäller direkt.

Två nyheter är värda att känna till för den som reklamerar. Räntefria krediter som lämnas i handeln av tredje part omfattas nu av lagen, och begreppet särskild fakturakredit definieras i 1 kap. 3 § som en räntefri kredit från säljaren som ska betalas inom 50 dagar. Fler av de betalsätt du möter i kassan på nätet är alltså krediter i lagens mening, vilket i sin tur breddar tillämpningen av invändningsrätten.

Räkneexempel: konkurs efter ett kreditköp

Ett konkret exempel gör skillnaden tydlig. Betalar du en resa med kreditkort och resebolaget går i konkurs innan avresa, kan du rikta kravet mot kreditgivaren i stället för att ställa dig i kön av fordringsägare i konkursen. Samma köp med debetkort hade i stället varit ett rent chargebackärende.

• Köpet: en resa för 12 400 kronor plus 1 800 kronor i tillägg för bagage och platsval, totalt 14 200 kronor, betalt med kreditkort i mars.
• Händelsen: resebolaget ställer in avgången och går i konkurs i maj. Säljaren finns inte längre att kräva.
• Din väg: eftersom det är ett kreditköp riktas kravet på 14 200 kronor mot kreditgivaren, med hänvisning till invändningsrätten.
• Underlaget: bokningsbekräftelse, betalningsbekräftelse, meddelandet om inställd avgång och kontoutdraget där de 14 200 kronorna syns.
• Fallgropen: hade samma resa betalats med debetkort hade du bara haft kortnätverkets regler att luta dig mot, och där räknas fristerna från transaktionsdatum.

Det är också därför reseköp och andra betalningar i förskott är ett av de starkaste argumenten för att ha ett kreditkort över huvud taget. Vill du jämföra vad korten faktiskt kostar och vilka försäkringar som ingår kan du börja i vår översikt där du kan jämföra kreditkort. Har du ett kort från en utgivare som också driver eget nätverk, som American Express, sker prövningen inom det egna systemet, vilket i praktiken påverkar hur ärendet handläggs.

Chargeback på kreditkort: kortnätverkens regler och reason codes

Chargeback på kreditkort och debetkort sker enligt kortnätverkens egna regelverk, inte enligt svensk lag. Din bank klassificerar ärendet i en kategori, en så kallad reason code, och skickar återkravet till säljarens bank. Klassificeringen styr vilka bevis som krävs och vilka tidsfrister som gäller i systemet.

Koderna skiljer sig mellan nätverken, men kategorierna följer samma logik. De vanligaste grupperna är bedrägeri, alltså transaktioner som inte godkänts av kortinnehavaren; auktorisationsfel, där transaktionen inte var korrekt godkänd; behandlingsfel, som dubbeldragningar, fel belopp eller fel valuta; och konsumenttvister, där varan inte levererats, inte motsvarar beskrivningen eller där en utlovad kreditering aldrig kom. Att veta vilken grupp ditt ärende hör till hjälper dig att skicka rätt underlag redan från start.

Processen är också dubbelriktad. Säljarens bank kan bemöta återkravet med eget underlag, exempelvis leveransbevis eller loggar som visar stark kundautentisering. Då kan ärendet gå tillbaka till din bank för en andra runda. Det är en av anledningarna till att en kortreklamation sällan är avgjord på några dagar, och till att en kreditering ibland kan dras tillbaka igen om säljaren visar att leverans skett.

Att nätverkens regler är just avtal och inte lag har en praktisk konsekvens: de kan ändras utan riksdagsbeslut, och de villkor din bank arbetar efter behöver inte vara identiska med en annan banks. Regler som är fastställda i EU-rätt ligger däremot fast, exempelvis interchangetaken i förordning 2015/751 på 0,2 procent för debetkort och 0,3 procent för kreditkort. Blanda inte samman utländska förlikningar om kortavgifter med svenska regeländringar.

Vad som inte är ett chargeback-fall

Avgifter och påslag du har godkänt är inte reklamationsärenden, även om de känns oväntade. Valutapåslag, uttagsavgifter och kostnaden för att växla i terminalen följer kortvillkoren. Ett ärende som gäller ett avtalat pris avslås, medan ett ärende som gäller ett felaktigt debiterat belopp normalt drivs vidare.

Räkna på ett hotellkonto på 4 000 kronor utomlands. Nordea anger ett valutapåslag på 1,65 procent för Visa och 1,55 procent för Mastercard, vilket ger 66 kronor respektive 62 kronor i påslag. Erbjuder terminalen dig att betala i svenska kronor i stället för lokal valuta tillkommer säljarens egen växlingskurs, och Konsumenternas rekommendation är att alltid välja lokal valuta. EU-förordning 2021/1230 kräver att du får information om påslaget som procent över ECB:s referenskurs före transaktionen, så uppgiften ska finnas tillgänglig när du väljer.

Samma logik gäller kontantuttag. Tar du ut 5 000 kronor på ett kort där uttagsavgiften är 2,97 procent, som Resurs Bank anger, kostar uttaget 148,50 kronor och beloppet 5 148,50 kronor är korrekt debiterat. Vill du reklamera en avgift är första steget alltid att läsa vad som står i din prislista, inte att bestrida transaktionen.

Så gör du en kortreklamation steg för steg

Gör i den här ordningen: säkra kortet om något är obehörigt, kontakta säljaren om köpet är felaktigt, samla underlag, anmäl skriftligt till banken via internetbanken eller appen, begär ärendenummer och följ upp. Håll allt i skrift, med datum, så att tidsfristerna går att bevisa i efterhand.

1. Bedöm grunden. Är transaktionen obehörig, ett kreditköp där säljaren brustit, eller ett fel i debiteringen? Grunden avgör vart du vänder dig och vilken frist som gäller.
2. Spärra vid missbruk. Ring spärrtjänsten direkt, och polisen på 114 14 om kortet är borta. Begär skriftlig bekräftelse på spärren.
3. Reklamera till säljaren. Skriv, ange ordernummer och vad du kräver, och sätt en svarsfrist. Spara mejlet, det blir en del av bankunderlaget.
4. Samla underlag. Kvitto, orderbekräftelse, korrespondens, spårningsinformation, kontoutdrag och eventuell konkursuppgift.
5. Anmäl till banken. Använd bankens formulär för kortreklamation, en transaktion per rad, med datum, belopp, mottagare och vad du yrkar.
6. Begär ärendenummer och tidplan. Fråga när du kan vänta besked och om beloppet krediteras preliminärt under utredningen.
7. Följ upp och komplettera. Skickar säljarens bank in motbevis behöver du ofta svara. Håll dig tillgänglig och svara snabbt.
8. Begär skriftligt beslut vid avslag. Ett motiverat beslut är förutsättningen för att gå vidare till ARN eller domstol.

Ett vanligt misstag är att stoppa betalningen av kreditkortsfakturan i sin helhet under utredningen. Bestrid det omtvistade beloppet, men betala resten som vanligt, annars riskerar du dröjsmålsränta och påminnelseavgifter på poster ingen är oense om. Fråga banken uttryckligen hur det omtvistade beloppet hanteras på fakturan medan ärendet pågår.

Underlag som stärker ditt ärende

Banken behöver kunna se tre saker: att transaktionen finns, att du agerat i tid och att säljaren inte gjort rätt. Bifoga därför alltid kontoutdrag, orderbekräftelse och korrespondens. Ju mer du lämnar direkt, desto färre kompletteringsrundor, och kompletteringar är den vanligaste orsaken till att ett ärende drar ut i tiden.

Komplettera med det som är särskilt för ditt fall: spårningslänk som visar att paketet aldrig levererades, foto av en skadad vara, skärmbild av en webbplats som stängt ner, uppgift om konkursbeslut, eller loggar från en chatt där säljaren erkänner felet. Vid prenumerationer du inte längre vill ha, bifoga din uppsägning och tidpunkten för den, eftersom banken behöver kunna skilja framtida debiteringar från redan utförda tjänster.

[EXPERIENCE: kort beskrivning av ett eget kortreklamationsärende – vilken bank, vilket underlag som efterfrågades och hur lång tid handläggningen tog]

Tidsfrister vid kortreklamation: 45 dagar och två månader

Vid obehöriga transaktioner ska du reklamera inom två månader, och för vanliga kortreklamationer anger flera banker 45 dagar från att transaktionen redovisats. Spärr ska ske omgående. En anmälan till ARN ska komma in inom ett år från att du först klagade hos banken. Fristerna löper parallellt.

Kontrollera alltid den exakta fristen i din banks kortvillkor. ARN prövar banktvister från 3 000 kronor.

Att flera banker räknar 45 dagar från att transaktionen redovisats, och inte från köpdatum, spelar roll vid förskottsbetalningar. Bokar du något i februari med leverans i juni kan fristen ha börjat löpa långt innan du vet om leveransen sker. Väntar du på en vara med sent leveransdatum bör du därför kontakta banken redan när du börjar tvivla, och fråga hur de ser på fristen i just ditt fall, i stället för att avvakta det utsatta leveransdatumet.

Prenumerationer och abonnemang har en egen fälla. Varje debitering är en egen transaktion med en egen frist, vilket betyder att äldre dragningar kan vara utanför fristen även om de senaste ligger inom den. Går du igenom kontoutdraget en gång i månaden fångar du sådant tidigt, och det är också det enklaste sättet att upptäcka småbelopp som testas av bedragare innan ett större uttag.

Så gör du en kortreklamation hos Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB

Alla fyra storbanker tar emot kortreklamationer digitalt, via internetbanken eller appen, och kompletterar med telefon och blankett. Innehållet du behöver lämna är i praktiken detsamma: identifiering, transaktionsuppgifter, vad du yrkar och underlag. Kontrollera fristen i just din banks kortvillkor innan du skickar in.

Eftersom formulär, ärendevägar och handläggningstider ändras löpande anger vi inga bankspecifika detaljer utöver det som är verifierat. Gå till din banks egen sida för kortreklamation, eller ring kundtjänst och be dem beskriva vägen, och begär alltid ärendenummer. Konsumentverkets vägledning om kortreklamation är en bra andra källa när du vill förstå vad banken får kräva av dig.

Kortreklamation Swedbank och Handelsbanken

En kortreklamation hos Swedbank eller Handelsbanken börjar i den digitala kanalen, med transaktionen markerad i kontohistoriken. Gäller ärendet kontantuttag är det värt att först jämföra med bankens uttagsgränser och avgifter, eftersom ett nekat eller delat uttag ofta har en förklaring i villkoren snarare än i ett fel.

Swedbank anger att uttag kan göras upp till 30 000 kronor per sjudagarsperiod. Handelsbanken anger 40 kronor per uttag och högst 30 000 kronor under fyra dagar. Ser du flera uttag som stannat vid ett tak, eller en avgift per uttag du inte räknat med, är det alltså villkoren du ska läsa. Om uttagen däremot inte är dina är det ett ärende om obehörig transaktion, och då gäller spärr omgående och reklamation inom två månader.

[EXPERIENCE: kort iakttagelse om hur reklamationsflödet ser ut i Swedbanks och Handelsbankens appar, exempelvis var i menyn transaktionen bestrids]

Kortreklamation Nordea och SEB

Även hos Nordea och SEB gäller att du identifierar transaktionen, anger grunden och bifogar underlag. Handlar ärendet om ett köp i utländsk valuta behöver du skilja det avtalade valutapåslaget från ett felaktigt belopp, annars prövar banken en avgift du redan godkänt i villkoren.

Nordea anger ett valutapåslag på 1,65 procent för Visa och 1,55 procent för Mastercard, vilket ger dig en referenspunkt när du räknar baklänges på ett utlandsköp. Hos SEB anges att kreditgränsen kan höjas till högst 20 procent av årsinkomsten, vilket är relevant när ett omtvistat belopp låser en stor del av ditt kreditutrymme under utredningen. Fråga i sådana lägen om beloppet kan krediteras preliminärt, så att du inte står utan betalningsutrymme i veckor.

Var också uppmärksam på bedrägerier som utnyttjar just reklamationssituationen. Finansinspektionen konstaterade i januari 2026 att varningarna om falska aktörer ökat kraftigt. Ingen seriös aktör kräver förskottsbetalning för att hjälpa dig få tillbaka pengar, och din bank ber dig aldrig legitimera dig via en länk i sms eller mejl för att behandla en reklamation.

Mall: så formulerar du din kortreklamation

En bra reklamation är kort, kronologisk och konkret. Ange vem du är, vilket kort och vilken transaktion det gäller, vad som hänt i datumordning, vilken grund du åberopar, vad du kräver och vilka bilagor du skickar. Undvik känsloargument och håll dig till det som går att belägga.

Ärende: Kortreklamation, kort som slutar på XXXX

Namn och personnummer. Kortnummer, endast fyra sista siffrorna. Kontonummer som transaktionen belastat.

Transaktion som reklameras: datum, belopp i kronor, mottagarens namn så som det står på kontoutdraget, samt eventuellt ordernummer.

Vad som har hänt: Den [datum] beställde jag [vara eller tjänst] för [belopp] kronor. Leverans utlovades senast [datum]. Den [datum] kontaktade jag säljaren skriftligen och begärde [leverans eller återbetalning]. Säljaren har [inte svarat / avvisat kravet / upphört med sin verksamhet].

Grund: Jag åberopar invändningsrätten vid kreditköp enligt konsumentkreditlagen och begär att banken som kreditgivare svarar för samma krav som säljaren. Alternativt vid kortmissbruk: Transaktionen är obehörig, jag har inte godkänt den, kortet spärrades den [datum] och jag reklamerar inom två månader.

Yrkande: Jag begär att [belopp] kronor krediteras mitt konto, samt att eventuell ränta och avgift kopplad till det omtvistade beloppet tas bort.

Bilagor: orderbekräftelse, betalningsbekräftelse, korrespondens med säljaren, kontoutdrag, samt [övrigt underlag].

Övrigt: Jag begär ärendenummer och skriftligt, motiverat beslut. Jag betalar övriga poster på fakturan som vanligt och bestrider endast det angivna beloppet.

Mall att anpassa. Skicka via bankens formulär för kortreklamation och spara en kopia med datum.

Tre formuleringar gör mest skillnad i praktiken. Skriv ut vilken grund du åberopar, eftersom det styr vilken avdelning som hanterar ärendet. Skriv ut ett belopp i kronor, inte ”hela köpet”, så att kravet är exakt. Och skriv ut att du begär ett motiverat beslut, eftersom du behöver skälen för att kunna gå vidare till nästa instans.

Om banken säger nej – ARN och nästa steg

Får du avslag begär du först en omprövning hos bankens klagomålsansvarige. Står avslaget kvar kan du anmäla till Allmänna reklamationsnämnden. ARN prövar banktvister från 3 000 kronor och anmälan ska komma in inom ett år från att du först klagade hos banken. Prövningen är avgiftsfri för dig.

Anmälan görs på ARN:s webbplats och bygger på skriftligt underlag, så bifoga bankens beslut, din ursprungliga reklamation och korrespondensen med säljaren. Nämndens beslut är en rekommendation, inte en dom, men bankerna följer dem i stor utsträckning. Ligger beloppet under 3 000 kronor prövar ARN inte ärendet, och då återstår förenklat tvistemål i tingsrätt eller att driva kravet mot säljaren direkt.

Ett räkneexempel: två obetalda leveranser på 1 350 kronor och 1 050 kronor, totalt 2 400 kronor, ligger under ARN:s gräns. Har du däremot en tredje dragning i samma ärende på 900 kronor når det samlade kravet 3 300 kronor och ärendet kan prövas. Räkna alltså ihop hela tvisten mot samma motpart innan du utgår från att beloppet är för litet.

Vid rena bedrägerier bör du också polisanmäla. En polisanmälan är dessutom ofta det underlag banken efterfrågar i ärenden om obehöriga transaktioner, och den är gratis att göra. Kommer du i ett läge där obetalda krediter börjar hopa sig, agera tidigt: enligt Kronofogden uppgick den totala skulden i indrivning till 154 miljarder kronor vid årsskiftet 2025/2026, en ökning med 12 procent på ett år, fördelad på 449 703 skuldsatta personer med en medianskuld på 93 530 kronor.

Vi granskar villkor, tidsfrister och lagtext löpande och uppdaterar sidan när regelverket ändras, exempelvis vid ikraftträdandet den 20 november 2026. Så arbetar vi med källor och faktagranskning kan du läsa mer om på sidan om KreditKompass. Bankspecifika uppgifter ska du alltid kontrollera mot din banks aktuella villkor innan du agerar.

Vanliga frågor om kortreklamation och chargeback

Här är de frågor som oftast ställs om att reklamera kortköp: hur lång tid du har, vad som gäller vid konkurs, skillnaden mellan kortslagen och vad du gör om banken avslår. Svaren bygger på gällande regler i augusti 2026 och på bankernas egna uppgifter om tidsfrister.