EKONOMI
Nya bolånereglerna 2026 – höjt bolånetak och därför behöver färre låna till kontantinsatsen
De nya bolånereglerna 2026 innebär att kontantinsatsen sänks från 15 till 10 procent av bostadens pris. Bolånetaket är höjt till 90 procent, tilläggslån begränsas till 80 procent och det skärpta amorteringskravet är avskaffat. Här går vi igenom vad som gäller från 1 april 2026, vad som händer med lån du redan har och varför färre nu behöver låna till kontantinsatsen.
Skriven av Jonatan Rosdahl på KreditKompass · Faktagranskad av vårt ekonomiteam
Senast uppdaterad: 12 augusti 2026
Innehåll
- Kontantinsatsen sänks från 15 till 10 procent
- Vad de nya bolånereglerna 2026 ändrade den 1 april
- Amorteringskrav 2026 – nivåerna som är kvar
- Räkneexempel: kontantinsats på en bostad för tre miljoner
- Vad gäller för bolån du redan har?
- Omvärdering av bolån och tilläggslån vid renovering
- Därför minskar behovet av blancolån till kontantinsatsen
- När ett blancolån till kontantinsatsen ändå kan vara aktuellt – och riskerna
- Så påverkas ditt lånelöfte av de nya bolånereglerna
- Vanliga frågor om de nya bolånereglerna 2026
Kort svar: hur stor är kontantinsatsen efter de nya bolånereglerna 2026?
Kontantinsatsen är 10 procent av bostadens pris sedan 1 april 2026, mot 15 procent tidigare. På en bostad för tre miljoner kronor betyder det 300 000 kronor i stället för 450 000. De nya bolånereglerna 2026 höjde bolånetaket till 90 procent. Vill du hålla nere kostnaden, läs också om hur du kan sänka din bolåneränta.
Kontantinsatsen sänks från 15 till 10 procent
Sedan 1 april 2026 får du låna upp till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid ett köp. Kontantinsatsen är därmed 10 procent i stället för 15. Det är samma förändring beskriven från två håll, och det är kontantinsatsen som avgör om du kommer in på bostadsmarknaden eller inte.
Reglerna finns i lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter, utfärdad 5 mars 2026 och i kraft 1 april 2026. Bakom lagen ligger proposition 2025/26:119 och betänkande 2025/26:FiU36, och riksdagen fattade beslut 4 mars 2026. Hela författningstexten finns i lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter hos Riksdagen.
En viktig skillnad är var reglerna numera står. Tidigare låg bolånetaket och amorteringskravet i Finansinspektionens föreskrifter. Nu är FFFS 2016:16, 2016:33 och 2020:3 upphävda och kraven regleras i lag i stället, vilket framgår av beskedet att FI upphäver föreskrifter och allmänna råd om bolån. För dig som låntagare betyder det att villkoren ändras genom riksdagsbeslut, inte genom myndighetsbeslut.
Regeringens uttalade syfte var att fler ska kunna äga sin bostad, vilket beskrivs i pressmeddelandet nya lagändringar ska ge fler möjlighet att äga sin bostad. Sparkravet är den tröskel som slår hårdast mot förstagångsköpare, eftersom kontantinsatsen ska finnas på plats innan köpet medan ränta och amortering betalas löpande i takt med inkomsten.
Att en kontantinsats 10 procent är lättare att spara ihop än 15 syns tydligast i tid. Den som lägger undan 5 000 kronor i månaden behöver 60 månader för 300 000 kronor och 90 månader för 450 000 kronor. Två och ett halvt år kortare sparhorisont är hela skillnaden mellan att köpa nu och att köpa senare.
Vad de nya bolånereglerna 2026 ändrade den 1 april
Fyra saker ändrades: bolånetaket vid köp höjdes från 85 till 90 procent, tilläggslån begränsades till 80 procent, det skärpta amorteringskravet på ytterligare en procent togs bort och något skuldkvotstak infördes inte. Amorteringsnivåerna på en och två procent är oförändrade. Tabellen nedan ställer de gamla reglerna mot de nya.
| Regel | Före 1 april 2026 | Från 1 april 2026 |
|---|---|---|
| Bolånetak vid bostadsköp | 85 procent av marknadsvärdet | 90 procent av marknadsvärdet |
| Kontantinsats vid köp | 15 procent | 10 procent |
| Tilläggslån med bostaden som säkerhet | Följde samma tak som köp | 80 procent av marknadsvärdet |
| Amortering över 70 procents belåningsgrad | 2 procent av lånebeloppet per år | 2 procent per år, oförändrat |
| Amortering vid 50–70 procents belåningsgrad | 1 procent av lånebeloppet per år | 1 procent per år, oförändrat |
| Skärpt amorteringskrav vid skuld över 4,5 gånger bruttoinkomsten | Ytterligare 1 procent per år | Avskaffat |
| Skuldkvotstak | Nej, fanns inte | Nej, infördes inte |
| Amorteringsfrihet vid nyproduktion | Reglerades i FI:s föreskrifter | Upp till fem år efter inflyttning |
| Femårsregeln vid omvärdering för att öka lånet | Omfattades inte | Ja, omfattas nu |
| Var reglerna står | FFFS 2016:16, 2016:33 och 2020:3 | Lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter |
Bolånetak 90 procent gäller vid bostadsköp
Ett bolånetak 90 procent gäller vid köp av bostad och räknas på bostadens marknadsvärde. Lånar du 2 700 000 kronor till en bostad för tre miljoner ligger du på 90 procents belåningsgrad, alltså precis på den övre gränsen. Resterande 300 000 kronor ska komma från annat än bolån.
Taket är en yttre gräns, inte ett löfte. Banken gör alltid sin egen kalkyl och kan landa lägre, och den får tillämpa strängare regler än lagen kräver. Marknadsvärdet är dessutom bankens värdering, inte nödvändigtvis priset du betalade. Blir budgivningen dyrare än värderingen får du täcka mellanskillnaden själv, utöver kontantinsatsen.
Tilläggslån begränsas till 80 procent
Tilläggslån är när du lånar mer med bostaden som säkerhet utan att köpa en ny bostad, exempelvis till renovering. För tilläggslån är gränsen 80 procent av marknadsvärdet, alltså tio procentenheter lägre än vid köp. Det är den regel som faktiskt stramar åt, samtidigt som köptaket blev generösare.
Skillnaden mellan de två taken är själva logiken i reformen. Höga lån ska gå till att skaffa ett boende, inte till konsumtion med bostaden som säkerhet. Praktiskt innebär det att den som köper på 90 procent inte har något utrymme för tilläggslån förrän belåningsgraden har kommit ner under 80 procent genom amortering eller värdeökning.
Ett slopat skärpt amorteringskrav sänker månadskostnaden
Det skärpta amorteringskravet innebar ytterligare en procents amortering per år för hushåll med bolån över 4,5 gånger bruttoinkomsten. Kravet är avskaffat sedan 1 april 2026, och något skuldkvotstak infördes inte. För ett bolån på 2 700 000 kronor motsvarar den slopade procenten 27 000 kronor per år.
Räknat per månad är 27 000 kronor per år 2 250 kronor. Det var den summa ett hushåll med en bruttoinkomst under 600 000 kronor per år tidigare behövde betala extra vid ett lån på 2 700 000 kronor, eftersom 2 700 000 delat med 4,5 är just 600 000. Ett slopat skärpt amorteringskrav träffar alltså framför allt vanliga inkomster i storstadsområden.
Notera att amortering inte är en kostnad i samma mening som ränta. Amorteringen minskar din skuld och blir eget kapital i bostaden, medan räntan är pengar som lämnar hushållet. Att kravet är borta betyder därför inte att du bör slopa amorteringen, bara att du själv får bestämma över den delen av betalningen.
Amorteringskrav 2026 – nivåerna som är kvar
Amorteringskrav 2026 ser ut så här: 2 procent av lånebeloppet per år över 70 procents belåningsgrad och 1 procent vid 50 till 70 procent. Under 50 procent finns inget lagstadgat krav. Nivåerna är oförändrade, men eftersom fler nu kan låna upp till 90 procent hamnar fler i det högsta intervallet.
- Över 70 procent belåningsgrad: 2 procent av lånebeloppet per år. Här hamnar de flesta som köper med 10 procents kontantinsats.
- 50 till 70 procent: 1 procent av lånebeloppet per år.
- Under 50 procent: inget lagstadgat amorteringskrav, men banken kan ha egna villkor i ditt avtal.
- Skuldkvoten: inget tak i lagen, och inget extra krav kopplat till 4,5 gånger bruttoinkomsten.
Att gränserna räknas på belåningsgraden betyder att din amortering trappas ner över tid. Ett lån på 2 700 000 kronor på en bostad värderad till tre miljoner ligger på 90 procent i dag. När skulden har kommit ner till 2 100 000 kronor är belåningsgraden 70 procent, och kravet halveras till 1 procent per år. Det tar tid, men det är en förutsägbar lättnad att räkna med i budgeten.
Som referens visade Finansinspektionens bolånerapport från 2 april 2025 en genomsnittlig belåningsgrad på 64,5 procent och en genomsnittlig skuldkvot på 278 procent bland nya låntagare, och 84 procent av dem amorterade. Genomsnittet ligger alltså under de nya takens gränser. Det är förstagångsköparna som ligger högst upp och som förändringen är riktad mot.
Nyproduktion och amorteringsfrihet
Vid nyproduktion kan du få amorteringsfrihet i upp till fem år efter inflyttning. Femårsregeln gäller nu även omvärdering för att öka lånet, vilket är nytt. Amorteringsfrihet sänker månadskostnaden i början men minskar inte skulden, så räkna igenom vad betalningen blir den dag amorteringen börjar.
Gör räkningen redan innan du skriver på. Ett lån på 2 700 000 kronor med amorteringsfrihet kostar bara ränta i upp till fem år. När kravet slår in tillkommer 2 procent per år, alltså 54 000 kronor per år eller 4 500 kronor i månaden. Det är den summan som ska finnas i budgeten från år sex, utan att inkomsten nödvändigtvis har hunnit växa lika mycket.
Tips: amortera frivilligt under amorteringsfria år
Sätt av samma belopp som det kommande kravet, exempelvis 4 500 kronor i månaden, redan under den amorteringsfria perioden. Antingen som frivillig amortering eller på ett eget konto. Då vet du att månadsbudgeten håller när kravet börjar gälla, i stället för att upptäcka det den månaden.
Räkneexempel: kontantinsats på en bostad för tre miljoner
En bostad för 3 000 000 kronor krävde 450 000 kronor i kontantinsats före 1 april 2026 och kräver 300 000 kronor efter. Skillnaden är 150 000 kronor mindre sparat kapital. I utbyte blir bolånet 150 000 kronor större, vilket kostar mer i ränta och amortering varje månad.
| Post | Före 1 april 2026 | Från 1 april 2026 |
|---|---|---|
| Bostadens pris | 3 000 000 kr | 3 000 000 kr |
| Högsta bolån | 2 550 000 kr (85 procent) | 2 700 000 kr (90 procent) |
| Kontantinsats | 450 000 kr (15 procent) | 300 000 kr (10 procent) |
| Skillnad i sparat kapital | Referens | 150 000 kr lägre |
| Amortering, 2 procent per år | 51 000 kr per år | 54 000 kr per år |
| Amortering per månad | 4 250 kr | 4 500 kr |
| Ränta per år vid 2,80 procent | 71 400 kr | 75 600 kr |
| Ränta per månad före skattereduktion | 5 950 kr | 6 300 kr |
| Skärpt amorteringskrav, ytterligare 1 procent | 25 500 kr per år vid låg inkomst | 0 kr, kravet är avskaffat |
Räntan i tabellen är angiven före skattereduktion. Bolån har säkerhet, och där gäller oförändrat 30 procents skattereduktion på underskott av kapital upp till 100 000 kronor och 21 procent på belopp däröver. Räntan på 75 600 kronor ligger under gränsen, vilket ger cirka 22 680 kronor tillbaka på ett år eller ungefär 1 890 kronor i månaden. Nettoräntan blir då cirka 4 410 kronor i månaden.
Vad de extra 150 000 kronorna kostar i bolånet
De 150 000 kronorna du slipper spara ihop kostar ränta och amortering i stället. Vid 2,80 procent blir räntan 4 200 kronor per år, alltså 350 kronor i månaden före skattereduktion. Amorteringen på 2 procent lägger till 3 000 kronor per år, eller 250 kronor i månaden. Sammanlagt cirka 600 kronor.
Efter skattereduktion är nettokostnaden ungefär 495 kronor i månaden, varav 250 kronor är amortering som blir eget kapital. Det är prislappen för att komma in på marknaden fem år tidigare, och den ska ställas mot vad ett blancolån på samma belopp hade kostat. Den jämförelsen gör vi längre ner.
Alla belopp här är räknade rakt av på lånebelopp, ränta och amorteringsnivå, utan effekter av bindningstid eller rabatter. Aktuella genomsnitt hittar du på vår sida om snittränta, och hur vi arbetar med källor och beräkningar beskrivs på sidan om KreditKompass. Jämför alltid med det verkliga erbjudandet du får.
Vad gäller för bolån du redan har?
Har du redan ett bolån ändras ingenting automatiskt i ditt avtal. Amorteringsnivåerna på en och två procent gäller som förut och följer din belåningsgrad. Det som försvann var det skärpta amorteringskravet, och den extra procenten ska inte längre räknas in för dig som omfattades av den.
Nya bolåneregler och befintliga lån – detta bör du kontrollera
Kontrollera tre saker i ditt låneunderlag: vilken amorteringsnivå banken tillämpar, om ett skärpt amorteringskrav ligger kvar i din betalningsplan och vilket marknadsvärde din belåningsgrad räknas på. Frågan om nya bolåneregler och befintliga lån handlar i praktiken om att din bank har uppdaterat rätt uppgifter.
- Din amorteringsnivå: stämmer procentsatsen med din belåningsgrad, alltså 2 procent över 70 procent och 1 procent vid 50 till 70 procent?
- Det skärpta kravet: betalade du en extra procent på grund av hög skuldkvot? Kravet finns inte längre, så be banken bekräfta vad som gäller nu.
- Ditt marknadsvärde: när värderades bostaden senast? Belåningsgraden räknas på värdet, inte på vad du en gång betalade.
- Ska du utöka lånet: då gäller tilläggslånets gräns på 80 procent, inte köpets 90 procent.
- Din ränta: reglerna påverkar inte räntesättningen. Den förhandlar du separat, och där finns ofta mer att hämta än i amorteringen.
Ett lägre amorteringskrav frigör pengar i månaden, men gör dig inte skuldfri snabbare. Väljer du att sänka amorteringen till lagens miniminivå bör pengarna gå någon annanstans med ett syfte: buffert, dyrare krediter eller sparande. Den avvägningen är enklare att göra när du samtidigt ser över möjligheten att sänka bolåneräntan, eftersom en lägre ränta ger samma effekt på månadskostnaden utan att skulden växer.
Tänk också på att rörlig ränta dominerar. Enligt SCB uppgick hushållens bostadslån till 4 321 miljarder kronor i juni 2026, varav 77 procent med rörlig ränta. Marginalen du frigör genom lägre amortering kan därför behövas som buffert för räntehöjningar. Riksbanken har räntebesked kvar 20 augusti, 24 september, 4 november och 16 december 2026.
Omvärdering av bolån och tilläggslån vid renovering
Omvärdering av bolån betyder att bostaden värderas på nytt så att belåningsgraden räknas om. Har värdet stigit kan du hamna i ett lägre amorteringsintervall eller låna mer. Vid en värdehöjande renovering är omvärdering vägen till att räkna med det nya värdet, men tilläggslånet stannar vid 80 procent.
Omvärdering används alltså till två olika saker, och de har olika konsekvenser. Den ena är att sänka amorteringskravet, eftersom ett högre värde ger en lägre belåningsgrad. Den andra är att öka lånet, och då är det 80-procentsgränsen för tilläggslån som sätter ramen. Det är skillnaden mellan att betala mindre och att låna mer.
Räkneexempel: renovering, omvärdering och tilläggslån
Antag ett lån på 2 700 000 kronor och en bostad värderad till 3 000 000 kronor, alltså 90 procents belåningsgrad. En renovering höjer värdet till 3 300 000 kronor. Belåningsgraden faller då till cirka 82 procent, men taket för tilläggslån är 80 procent av 3 300 000 kronor, det vill säga 2 640 000 kronor.
Slutsatsen förvånar många: eftersom skulden på 2 700 000 kronor redan överstiger 2 640 000 kronor finns det inget utrymme för tilläggslån i exemplet, trots att värdet har stigit med 300 000 kronor. Amorteringskravet ligger dessutom kvar på 2 procent, eftersom 82 procent fortfarande är över 70 procents belåningsgrad.
Vänd på det och räkna baklänges i stället. För att över huvud taget få 100 000 kronor i tilläggslån behöver skulden plus lånet rymmas under 80 procent av värdet. Med en skuld på 2 700 000 kronor krävs ett värde på 3 500 000 kronor för att komma till 2 800 000 kronor i total skuld. Det är den ordning banken räknar i, och det är därför tidpunkten för renoveringen spelar roll.
Femårsregeln vid omvärdering för att öka lånet
Femårsregeln gäller numera även omvärdering för att öka lånet. Samma tidsgräns som styr amorteringsfrihet vid nyproduktion får alltså betydelse när du vill räkna på ett nytt värde. Innan du planerar en renovering som ska finansieras med tilläggslån bör du därför ta reda på när bostaden senast värderades om.
Praktiskt betyder det att ordningen mellan värdering, renovering och låneansökan behöver planeras. Fråga banken vilket datum som gäller för din senaste omvärdering och vilket underlag den kräver för en ny: besiktning, mäklarvärdering eller dokumenterade renoveringskostnader. Kvitton och entreprenadavtal är enklare att ta fram löpande än i efterhand.
[EXPERIENCE: kort iakttagelse om hur lång tid en omvärdering efter renovering brukar ta hos bank, vilket underlag som efterfrågades och om värderingen gjordes på plats eller på distans]
Därför minskar behovet av blancolån till kontantinsatsen
Den som saknade 150 000 kronor till kontantinsatsen på en bostad för tre miljoner behövde tidigare hitta pengarna någon annanstans, ofta genom ett lån utan säkerhet. Med kontantinsats 10 procent är behovet borta i just det exemplet. Det är den mest underskattade effekten av de nya bolånereglerna 2026.
Storleksordningen stämmer med hur blancolån faktiskt används. Enligt Finansinspektionens rapport om konsumtionslån från 17 november 2025, med data till 2024, var ett genomsnittligt nytt blancolån 87 400 kronor och hela blancolånestocken 177 miljarder kronor. Medianräntan låg på 9 procent hos storbankerna och 10 procent hos nischbankerna. Ett lån på 150 000 kronor till en kontantinsats är alltså större än snittlånet, men ligger i samma storleksklass.
Sedan inkomstår 2026 har den kalkylen blivit sämre. Räntan på lån utan säkerhet är inte längre avdragsgill: 100 procent gällde till och med inkomstår 2024, 50 procent inkomstår 2025 och noll från inkomstår 2026 enligt 42 kap. 6 a–6 g §§ inkomstskattelagen. Bolåneräntan ger fortfarande 30 procents skattereduktion. Skillnaden mellan de två lånetyperna har därmed växt i två steg samtidigt som sparkravet sänkts.
Har du redan sparat 300 000 kronor är du med de nya reglerna klar för en bostad på tre miljoner, i stället för att behöva låna 150 000 kronor ovanpå. Det är både en billigare och en enklare väg, eftersom varje krona i blancolån dessutom minskar det bolån banken är beredd att bevilja.
När ett blancolån till kontantinsatsen ändå kan vara aktuellt – och riskerna
Behovet finns kvar i två lägen: när priset ligger över bankens värdering och du ska täcka mellanskillnaden, och när pengarna behövs kort tid, exempelvis mellan två bostadsaffärer. Utgångspunkten är ändå tydlig. Ett dyrt lån utan säkerhet är en svag grund att bygga ett bolån på.
Jämförelsen nedan visar varför. Samma 150 000 kronor kostar helt olika mycket beroende på om de ligger i bolånet eller i ett lån utan säkerhet, och skillnaden i skattereduktion förstärker gapet ytterligare från inkomstår 2026.
| 150 000 kronor | Som blancolån | Inom bolånet |
|---|---|---|
| Ränta i exemplet | 9 procent | 2,80 procent |
| Ränta första året | 13 500 kr | 4 200 kr |
| Amortering i exemplet | 1 250 kr per månad, tio års löptid | 250 kr per månad, 2 procent per år |
| Månadskostnad i början | cirka 2 375 kr | cirka 600 kr |
| Ränteavdrag från inkomstår 2026 | Nej | Ja, 30 procent upp till 100 000 kr |
| Säkerhet | Ingen | Bostaden |
| Räknas in i bankens bolånekalkyl | Ja | Ja |
Skillnaden i månadskostnad är alltså ungefär 1 775 kronor, och första årets räntekostnad är 9 300 kronor högre med ett lån utan säkerhet. Det är pengar som varken blir eget kapital eller går att skjuta upp, och de belastar hushållet under hela löptiden.
- Lånelöftet krymper: blancolånet syns i kreditupplysningen och räknas in i bankens kalkyl. Du kan förlora mer i bolåneutrymme än du tillför i kontantinsats.
- Dubbel amortering: du betalar av två lån samtidigt, och blancolånet har den korta löptiden och den höga räntan.
- Inget ränteavdrag: räntan på lån utan säkerhet är inte avdragsgill från inkomstår 2026, vilket gör den effektiva kostnaden högre än den ser ut.
- Ingen marginal för räntehöjning: med två lån och 10 procents kontantinsats är buffertutrymmet minimalt om räntan stiger.
- Prisfall biter hårdare: vid 90 procents belåningsgrad räcker ett måttligt prisfall för att skulden överstiger bostadens värde.
- Var öppen mot banken: utgå från att den frågar var kontantinsatsen kommer ifrån, och att ett nytt lån syns i upplysningen.
Ska du trots allt låna utan säkerhet finns skydd i lagen. Sedan 1 mars 2025 gäller ett räntetak på referensräntan plus 20 procentenheter, alltså , och kreditkostnaderna får inte överstiga kreditbeloppet. Från 20 november 2026 får uppläggningsavgiften enligt 4 kap. 6 § i nya konsumentkreditlagen (2026:1011) vara högst en procent av prisbasbeloppet, det vill säga . Taken gäller inte bolån.
Behöver du ändå ett lån utan säkerhet, utgå från effektiv ränta, avgifter och löptid i stället för utbetalningstid. Du kan jämföra lån och läsa mer om hur olika privatlån är uppbyggda innan du ansöker. Ansök inte hos många långivare samtidigt, eftersom varje kreditupplysning registreras och syns i ett år.
Att låna kostar pengar!
Om du inte kan betala tillbaka skulden i tid riskerar du en betalningsanmärkning. Det kan göra det svårare att hyra bostad, teckna abonnemang och få nya lån. Behöver du stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på konsumentverket.se.
Så påverkas ditt lånelöfte av de nya bolånereglerna
Ett höjt bolånetak flyttar en gräns, men det höjer inte din inkomst. Lånelöftet bygger på bankens kalkyl med en kalkylränta och ett överskott efter boende och levnadskostnader. De nya bolånereglerna gör att kontantinsatsen räcker till ett dyrare objekt, förutsatt att kalkylen bär lånet.
Två förändringar drar i olika riktning i den kalkylen. Att det skärpta amorteringskravet är borta minskar den amortering banken räknar med, vilket kan öka utrymmet. Att bolånet blir 150 000 kronor större ökar samtidigt räntekostnaden i kalkylen. Nettoeffekten beror på din inkomst, och den avgör om taket eller kalkylen är din verkliga begränsning.
- Betala av dyra krediter först: kontokrediter och kortskulder belastar kalkylen hårt i förhållande till beloppet.
- Sänk oanvända kreditgränser: beviljat utrymme kan vägas in även om du inte utnyttjar det.
- Ha kontantinsatsen på plats: ett dokumenterat sparande är enklare att visa än pengar som kommer från flera håll.
- Fråga vilken kalkylränta som används: den är oftast betydligt högre än den ränta du faktiskt får, och den styr utfallet.
- Begär flera lånelöften: kalkylerna skiljer sig mellan banker, och räntan förhandlas separat från löftet.
Kom ihåg att inget skuldkvotstak infördes. Banken kan ändå ha egna interna gränser för hur stor skulden får vara i förhållande till inkomsten, och den får vara strängare än lagen. Ett avslag betyder därför inte att du bryter mot en regel, bara att just den bankens kalkyl inte gick ihop. Testa en annan.
Vanliga frågor om de nya bolånereglerna 2026
Här är de frågor vi får oftast om de nya bolånereglerna 2026, kontantinsatsen och amorteringskraven. Svaren utgår från lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter och är skrivna för att gå att agera på direkt, med påminnelsen att din bank alltid gör sin egen bedömning.
Bolånetaket vid bostadsköp höjdes från 85 till 90 procent den 1 april 2026, vilket sänker kontantinsatsen från 15 till 10 procent. Tilläggslån begränsas till 80 procent av marknadsvärdet och det skärpta amorteringskravet är avskaffat. Reglerna finns i lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter, och Finansinspektionens tidigare föreskrifter är upphävda.
Du behöver 300 000 kronor, alltså 10 procent av tre miljoner. Före 1 april 2026 krävdes 450 000 kronor, eftersom kontantinsatsen då var 15 procent. Skillnaden är 150 000 kronor mindre sparat kapital. Bolånet blir i stället 2 700 000 kronor i stället för 2 550 000 kronor, vilket kostar cirka 600 kronor mer per månad.
Ja. Det skärpta amorteringskravet på ytterligare en procent per år vid bolån över 4,5 gånger bruttoinkomsten är avskaffat sedan 1 april 2026, och något skuldkvotstak infördes inte. På ett lån på 2 700 000 kronor motsvarar den slopade procenten 27 000 kronor per år, alltså 2 250 kronor i månaden.
Amorteringsnivåerna på 2 procent över 70 procents belåningsgrad och 1 procent vid 50 till 70 procent är oförändrade, så ditt avtal ändras inte automatiskt. Det skärpta amorteringskravet finns däremot inte längre och ska inte räknas in. Kontrollera ditt låneunderlag och be banken bekräfta vilken amorteringsnivå som gäller för dig.
Bostaden värderas på nytt så att belåningsgraden räknas om, vilket kan sänka amorteringskravet eller ge utrymme att låna mer. Femårsregeln gäller nu även omvärdering för att öka lånet, så ta reda på när bostaden senast värderades om. Spara kvitton och entreprenadavtal, eftersom banken behöver underlag för värdehöjningen.
Tilläggslån med bostaden som säkerhet begränsas till 80 procent av marknadsvärdet, tio procentenheter lägre än vid köp. Har du en bostad värderad till 3 300 000 kronor är taket 2 640 000 kronor totalt. Är din skuld redan högre finns inget utrymme, även om värdet har stigit efter en renovering.
Med kontantinsats 10 procent behöver de flesta inte längre göra det, och kalkylen är dålig. Ett lån på 150 000 kronor till 9 procents ränta kostar 13 500 kronor första året, mot 4 200 kronor inom bolånet. Räntan på lån utan säkerhet är inte avdragsgill från inkomstår 2026, och lånet minskar dessutom ditt bolåneutrymme.
Nej. Taket är en yttre gräns, medan bankens kalkyl med kalkylränta och överskott efter boende och levnadskostnader avgör beloppet. Något skuldkvotstak infördes inte, men banken får ha strängare interna gränser än lagen. Marknadsvärdet är dessutom bankens värdering, så ett pris över värderingen får du täcka själv.
Sidan är skriven av Jonatan Rosdahl
Jonatan är grundaren av Kreditkompass.se och har över 15 års erfarenhet inom ekonomi och marknadsföring. Han är utbildad civilekonom med inriktning mot nationalekonomi och har ett stort intresse för att göra ekonomi och privatekonomiska frågor mer lättförståeliga för alla.
Utöver sitt arbete som entreprenör har Jonatan publicerat vetenskapliga artiklar inom ekonomi samt författat rapporter och analyser för myndigheter som Tillväxtanalys. Genom åren har han drivit flera framgångsrika företag och blivit uppmärksammad för sitt entreprenörskap, bland annat genom utmärkelsen Årets unga företagare i Svedala.
På Kreditkompass.se ansvarar Jonatan för innehåll, analys och kvalitetssäkring med målet att hjälpa besökare att fatta bättre ekonomiska beslut genom tydlig, trovärdig och pedagogisk information.