Det här är den nya konsumentkreditlagen (2026:1011)

Konsumentkreditlag (2026:1011) utfärdades 4 juni 2026 och träder i kraft 20 november 2026. Den ersätter konsumentkreditlagen (2010:1846) och genomför EU-direktiv 2023/2225. Lagen samlar räntetak, kostnadstak, skärpt kreditprövning och nya rättigheter vid betalningssvårigheter i en enda text som gäller nästan alla konsumentkrediter utom bolån.

Vägen fram till lagen är ovanligt väl dokumenterad. Regeringen överlämnade proposition 2025/26:223 den 30 mars 2026, civilutskottet behandlade den i betänkande 2025/26:CU26 och riksdagen fattade beslut 27 maj 2026. Du kan läsa hela lagtexten i Svensk författningssamling hos riksdagen, och regeringens egen sammanfattning finns i pressmeddelandet Ny konsumentkreditlag för starkt konsumentskydd.

Det är viktigt att skilja mellan två reformvågor. Redan 1 mars 2025 skärptes 2010 års lag: räntetaket sänktes från referensräntan plus 40 procentenheter till plus 20 procentenheter, taket utvidgades från högkostnadskrediter till nästan alla konsumentkrediter, ett kostnadstak infördes och begreppet högkostnadskredit avskaffades. Den nya konsumentkreditlagen bygger vidare på de reglerna och lägger till helt nya krav på avgifter, löptid, kreditprövning, ångerrätt och hantering av betalningssvårigheter. En bra ingång på myndighetsnivå är Konsumentverkets guide till konsumentkreditlagen.

Sex förändringar i den nya konsumentkreditlagen som du märker direkt

Sex förändringar påverkar dig mest i praktiken: lagen omfattar fler kredittyper, kreditprövningen blir hårdare, ångerrätten blir tydligare, kreditgivaren måste agera vid betalningssvårigheter, marknadsföringen begränsas och bara kreditinstitut med tillstånd får längre lämna kredit till konsumenter. Tillsammans förändrar de både vem som får låna ut och vad ett lån får kosta.

• Bredare tillämpning: räntefria krediter som lämnas i handeln av tredje part omfattas nu av lagen, och en ny kredittyp definieras i 1 kap. 3 §.
• Skärpt kreditprövning: enligt 3 kap. 13–16 §§ ska inkomster, utgifter och skulder verifieras, inte bara uppges.
• Tydligare ångerrätt: 5 kap. 1–3 §§ knyter fristens start till den dag du faktiskt fick informationen och avtalsvillkoren.
• Krav vid betalningssvårigheter: 6 kap. 12 § tvingar kreditgivaren att erbjuda lösningar innan indrivning.
• Hårdare marknadsföringskrav: måttfullhet enligt 2 kap. 3 §, representativt exempel enligt 2 kap. 4 § och särskild upplysning enligt 2 kap. 6 §.
• Nya tillståndskrav: endast kreditinstitut får driva verksamhet som syftar till att lämna eller förmedla konsumentkredit, med tillstånd av Finansinspektionen.

Lagens förändringar: i dag, från 20 november 2026 och vad det betyder för dig

Tabellen nedan ställer nuläget mot vad som gäller från 20 november 2026, område för område. Den fungerar som en checklista över nya låneregler 2026 och visar var förändringen är verklig och var den nya lagen i praktiken bekräftar regler som redan infördes 1 mars 2025.

Område	Vad som gäller i dag	Vad som gäller från 20 november 2026	Vad det betyder för dig
Räntetak	Referensräntan plus 20 procentenheter sedan 1 mars 2025, för nästan alla konsumentkrediter utom bolån	Samma nivå, nu i 4 kap. 4 § och uttryckligen även för dröjsmålsränta	Ingen kredit får ha högre ränta än taket, och skulden kan inte skena via dröjsmålsränta
Kostnadstak	Kreditkostnaderna får inte överstiga kreditbeloppet	4 kap. 5 §, med taket per enskilt utnyttjande för kontokredit och tre uttalade undantag	Du vet i förväg vad ett lån maximalt kan kosta, även om du hamnar efter med betalningarna
Uppläggningsavgift	Inget tak uttryckt som andel av prisbasbeloppet	Högst en procent av prisbasbeloppet enligt 4 kap. 6 §	Startavgiften kan inte längre göra ett litet lån dyrt redan dag ett
Löptid	Inget generellt tak för antalet förlängningar	Löptiden får förlängas högst en gång enligt 4 kap. 15 §	Ett kortfristigt lån kan inte rullas vidare gång på gång
Kreditprövning	Kreditprövning krävs, men utan lagens nya verifieringskrav	3 kap. 13–16 §§: inkomster, utgifter, skulder och andra proportionerliga förhållanden ska verifieras	Fler underlag efterfrågas, och krediter du inte klarar beviljas mer sällan
Automatiserade beslut	Ingen uttrycklig rätt i konsumentkreditlagen till manuell omprövning	Rätt att begära manuell omprövning och en förklaring av bedömningen	Ett maskinellt avslag kan överprövas av en människa
Ångerrätt	14 dagar	14 dagar enligt 5 kap. 1–3 §§, men fristen börjar tidigast dagen information och avtalsvillkor kommit dig till handa, med ett år som yttersta gräns	Sen eller utebliven information förlänger din ångerfrist
Förtidsbetalning	Ersättning till kreditgivaren utan den procentgräns som nu införs	6 kap. 6–7 §§: högst en procent av det förtidsbetalade beloppet, eller en halv procent om mindre än ett år återstår	Billigare att lösa lånet i förtid eller flytta det till lägre ränta
Betalningssvårigheter	Ingen skyldighet att erbjuda lösningar före indrivning	6 kap. 12 §: sänkt ränta, betalningsanstånd eller förlängd löptid ska erbjudas först	Du ska få ett alternativ innan ärendet går till inkasso och Kronofogden
Räntefria fakturor	Faller delvis utanför konsumentkreditlagen	Omfattas av lagen, och särskild fakturakredit definieras i 1 kap. 3 §	Samma konsumentskydd vid delbetalning i kassan som vid ett vanligt lån
Revolverande kredit	Löpande information utan lagens nya specificerade krav	4 kap. 16–18 §§: månadsvisa kontoutdrag och information vid ränte- och avgiftshöjning	Du ser skulden varje månad och varnas innan priset ändras
Vem får låna ut	Endast kreditinstitut sedan övergångsperioden gick ut 31 juli 2026	Oförändrad huvudregel; subsidiära kreditförmedlare över tröskeln ska ha FI-tillstånd senast 20 november 2027	Färre aktörer på marknaden, och alla under Finansinspektionens eller Konsumentverkets tillsyn

Räntetaket i nya konsumentkreditlagen: referensränta plus 20 procentenheter

Räntetaket står i 4 kap. 4 §: krediträntan eller dröjsmålsräntan får inte överstiga referensräntan enligt 9 § räntelagen plus 20 procentenheter. Med dagens referensränta betyder det ett tak på . Taket gäller både den ränta du betalar löpande och den ränta som tillkommer när du hamnar efter.

Att dröjsmålsräntan ligger under samma tak är den underskattade delen. Tidigare kunde en obetald kredit bli dyrare än den ursprungliga krediten just genom dröjsmålsränta. Nu är golvet och taket samma oavsett om du betalar i tid eller inte. Räntetak för lån och kontokrediter gäller nästan alla konsumentkrediter utom bolån, och referensräntan enligt 9 § räntelagen är oförändrad under hela 2026.

Historiken förklarar varför nivån känns bekant. Fram till 1 mars 2025 låg taket på referensräntan plus 40 procentenheter och gällde bara högkostnadskrediter. Sedan dess är taket halverat i procentenheter, gäller brett och begreppet högkostnadskredit är borta ur lagstiftningen. Den nya konsumentkreditlagen flyttar in samma nivå i en modern lagstruktur i stället för att skärpa nivån ytterligare.

Vad räntetaket i nya konsumentkreditlagen betyder i kronor

Räntetaket är en yttre gräns, inte en prislapp du ska förvänta dig. Finansinspektionens rapport om konsumtionslån från 17 november 2025 visade en medianränta på nya blancolån kring 9 procent hos storbankerna och 10 procent hos nischbankerna. Det är där marknaden faktiskt ligger, långt under taket .

Räkna på det genomsnittliga nya blancolånet i samma rapport, 87 400 kronor. Vid 10 procents ränta motsvarar det omkring 8 740 kronor i ränta det första året innan amortering börjar krympa skulden. Vid 9 procent blir samma första år runt 7 866 kronor. Skillnaden på en procentenhet är alltså nästan 900 kronor per år på ett enda lån, och det är den typen av skillnad du hittar när du letar lån med låg ränta i stället för att nöja dig med första erbjudandet.

Notera också att blancolån blivit dyrare av ett skäl som inte har med räntetaket att göra. Ränteavdraget för lån utan säkerhet fasades ut: 100 procent avdragsgillt till och med inkomstår 2024, 50 procent inkomstår 2025 och noll från inkomstår 2026 enligt 42 kap. 6 a–6 g §§ inkomstskattelagen. Ett blancolån, en kreditkortsskuld eller en kontokredit ger alltså inget avdrag längre, medan lån med godkänd säkerhet behåller 30 procents skattereduktion på underskott av kapital upp till 100 000 kronor.

Nytt tak för uppläggningsavgift och en löptid som bara får förlängas en gång

Två nya begränsningar träffar avgifter och tid. Uppläggningsavgiften får enligt 4 kap. 6 § vara högst en procent av prisbasbeloppet, vilket med 2026 års prisbasbelopp motsvarar högst . Löptiden får enligt 4 kap. 15 § förlängas högst en gång, vilket stoppar krediter som rullas vidare i all oändlighet.

Taket för uppläggningsavgift spelar störst roll för små lån. En fast startavgift som är rimlig på ett lån på 200 000 kronor kan vara orimlig på ett lån på 10 000 kronor, eftersom den då slår igenom med full kraft i den effektiva räntan. Genom att knyta taket till prisbasbeloppet följer gränsen dessutom prisutvecklingen automatiskt, utan att lagen behöver ändras varje år.

Begränsningen av förlängningar riktar sig mot en välkänd skuldfälla. En kredit med kort löptid som förlängs upprepade gånger genererar nya avgifter vid varje förlängning, medan skulden ligger kvar. Med bara en tillåten förlängning måste kreditgivaren i stället ta ställning till din faktiska betalningsförmåga, och vid problem gäller skyldigheten i 6 kap. 12 § att erbjuda en riktig lösning.

Skärpt kreditprövning och verifiering enligt nya konsumentkreditlagen

Kreditprövningen regleras i 3 kap. 13–16 §§. Den ska omfatta dina inkomster, utgifter, skulder och andra proportionerliga förhållanden, och uppgifterna ska verifieras. Det räcker alltså inte att du uppger en inkomst i ett formulär. Kreditgivaren måste kontrollera underlaget innan krediten beviljas.

Konkret betyder det att fler ansökningar kräver dokumentation: kontoutdrag, arbetsgivarintyg, uppgifter om andra krediter och boendekostnader. Ordet proportionerligt är centralt. Ett litet lån ska inte kräva samma utredning som ett stort, men utredningen måste stå i rimlig relation till kreditens storlek och risk. Finansinspektionen har lämnat förslag till hur detta ska tillämpas i praktiken, se FI:s förslag på nya föreskrifter och allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden.

Det är också värt att veta vad kreditgivaren inte kan se. Sverige har inget statligt skuld- eller kreditregister, och förslaget i SOU 2023:38 avslogs. UC har ett kreditregister med kreditengagemang, alltså beviljade och utnyttjade belopp, men det är bara tillgängligt för banker och kreditmarknadsbolag som själva rapporterar in. Det innebär att din egen redovisning av befintliga krediter fortfarande spelar roll, och att felaktiga uppgifter kan leda till avslag.

Rätt till manuell omprövning av automatiserade beslut

Vid automatiserad behandling har du enligt reglerna om kreditprövning rätt att begära manuell omprövning och en förklaring av bedömningen. Får du ett maskinellt avslag kan du alltså kräva att en människa tittar på ärendet igen och att kreditgivaren förklarar hur bedömningen gjordes. Det är en ny och konkret rättighet.

Rättigheten är särskilt värdefull när din situation är svår att läsa maskinellt: nystartad enskild firma, växlande inkomst, föräldraledighet, en nyligen gallrad betalningsanmärkning eller en inkomst som består av flera delar. Kom ihåg att ett inkassokrav inte automatiskt ger en betalningsanmärkning, och att gallringstiden enligt 8 § kreditupplysningslagen (1973:1173) är tre år för en betalningsanmärkning för privatperson och ett år för uppgift om kreditupplysningsförfrågan.

Begär omprövningen skriftligt och samla underlaget i förväg. Scoringmodellerna är inte offentliga, så ingen kan säga var en gräns går, men en förklaring av bedömningen ger dig något konkret att bemöta i stället för ett avslag utan motivering.

Ångerfristen börjar löpa senare än förut

Ångerrätten i 5 kap. 1–3 §§ är fortsatt 14 dagar, men startpunkten ändras. Fristen börjar löpa dagen avtalet ingås, men tidigast den dag information och avtalsvillkor kommit dig till handa. Yttersta gräns är ett år. Får du villkoren sent förskjuts alltså hela din ångerperiod framåt.

Skillnaden mot tidigare är praktisk. Om du signerade digitalt en fredag och avtalsvillkoren först kom i din inkorg onsdagen därpå startar de 14 dagarna på onsdagen. Det ger dig fem extra dagar att läsa igenom villkoren i lugn och ro, och det tar bort incitamentet att skicka informationen sent.

Ettårsgränsen är en säkerhetsventil, inte en rekommendation. Den finns för fall där informationen aldrig kom fram. Ångrar du dig ska du meddela kreditgivaren inom fristen och betala tillbaka kapitalbeloppet med ränta för den tid du haft krediten. Spara alltid tidsstämpeln på det mejl eller den fil där du fick villkoren, eftersom det är den som avgör när fristen startade.

Lägre ersättning vid förtidsbetalning och stöd vid betalningssvårigheter

Enligt 6 kap. 6–7 §§ begränsas kreditgivarens ersättning vid förtidsbetalning till en procent av det förtidsbetalade beloppet, eller en halv procent om mindre än ett år återstår av löptiden. Undantag gäller för bostadskredit och kontokredit. Det gör det billigare och mer förutsägbart att lösa ett lån i förtid.

Räkna på ett konkret fall. Löser du 40 000 kronor i förtid blir ersättningen högst 400 kronor. Återstår mindre än ett år av löptiden blir den högst 200 kronor. Med en ränteskillnad på en procentenhet på samma belopp sparar du omkring 400 kronor per år, så en förtidslösen eller en flytt av lånet kan betala sig redan under det första året.

Det här är därför den regel som mest påtagligt underlättar att flytta krediter. När kostnaden för att lösa ett lån har ett tydligt tak blir det praktiskt att samla flera dyra krediter i ett billigare lån. Använd vår jämförelse av lån för att se vad ett samlat lån faktiskt skulle kosta jämfört med dina nuvarande krediter, och räkna alltid med både ersättningen vid förtidsbetalning och den nya uppläggningsavgiften.

Kreditgivaren måste erbjuda betalningslättnad före indrivning

Enligt 6 kap. 12 § ska kreditgivaren erbjuda alternativ som sänkt ränta, betalningsanstånd eller förlängd löptid vid betalningssvårigheter, innan indrivningsåtgärder vidtas. Skyldigheten ligger på kreditgivaren, men du bör ändå höra av dig tidigt och skriftligt. Ju tidigare kontakten sker, desto fler alternativ finns kvar att välja mellan.

Bakgrunden är de svenska skuldsiffrorna. Under 2025 kom cirka 1 146 000 ansökningar om betalningsföreläggande in mot över 410 000 personer, en minskning med 10 respektive 7 procent jämfört med året före. Samtidigt ansökte 33 469 personer om skuldsanering och 11 588 fick den beviljad, en beviljandegrad på 43 procent. En skuldsanering pågår normalt fem år.

Mer är på väg. SOU 2026:43 ”Åtgärder mot överskuldsättning” överlämnades 23 juli 2026 och föreslår lägre krav för skuldsanering och en mer proaktiv roll för Kronofogden. Förslaget om en kortare saneringstid, från fem till tre år, har rapporterats i medier. Merparten av förslagen föreslås träda i kraft 1 juli 2028, så det påverkar inte det som gäller från 20 november 2026. Behöver du stöd nu finns budget- och skuldrådgivningen i din kommun, med kontaktuppgifter på konsumentverket.se.

Måttfullhet i marknadsföring och den särskilda upplysningen

Marknadsföring av kredit regleras i 2 kap. Måttfullhet krävs enligt 2 kap. 3 §, ett representativt exempel ska anges enligt 2 kap. 4 § och en särskild upplysning om att en kredit medför kostnader krävs enligt 2 kap. 6 §. Reglerna gäller alla som marknadsför kredit, inklusive jämförelsesajter.

Måttfullhet betyder i praktiken att en kredit inte får framställas som en enkel lösning på ett ekonomiskt problem. Formuleringar som uppmuntrar till impulslån, betonar hur snabbt pengarna kommer eller tonar ner att det handlar om en skuld är inte måttfulla. Det representativa exemplet ska visa vad krediten faktiskt kostar med ränta och avgifter, så att du kan jämföra med andra erbjudanden i stället för att läsa en lägsta möjliga ränta som väldigt få får.

Kravet på särskild upplysning är inte nytt i sig. Konsumentverkets föreskrift KOVFS 2025:1 har krävt en sådan upplysning i marknadsföring av kredit sedan 1 mars 2025. Den nya konsumentkreditlagen lyfter kravet in i lagen, vilket ger Konsumentverket en tydligare grund i sin tillsyn.

Vad som gäller för lån du redan har när nya konsumentkreditlagen börjar gälla

Övergångsreglerna finns i 11 kap. Huvudregeln är att den gamla lagen gäller för avtal som ingåtts före 20 november 2026, men vissa bestämmelser om kontokredit och kreditkort gäller direkt. Ett befintligt privatlån följer alltså i grunden sitt gamla regelverk, medan löpande krediter påverkas snabbare.

Den uppdelningen är logisk. Ett annuitetslån med fast löptid är avslutat vid en bestämd tidpunkt, och att ändra villkoren i efterhand skulle skapa osäkerhet för både parter. En kontokredit eller ett kreditkort löper däremot vidare utan slutdatum, och där skulle den gamla lagen kunna gälla i praktiken hur länge som helst om inga bestämmelser tillämpades direkt.

Två saker att kontrollera själv. För det första gäller räntetaket och kostnadstaket i den skärpta form som infördes 1 mars 2025 redan i dag, så en kredit över taket ska inte förekomma alls. För det andra är nya regler för privatlån i november 2026 inte något som automatiskt sänker räntan på ett lån du redan har. Vill du ha den nya lagens villkor på ett gammalt dyrt lån är vägen dit att lösa lånet och teckna ett nytt, och där hjälper det nya taket på ersättning vid förtidsbetalning.

Så använder du nya konsumentkreditlagen när du jämför lån

Lagen ger dig fyra kontrollpunkter innan du signerar: ligger räntan väl under taket referensränta plus 20 procentenheter, är uppläggningsavgiften inom en procent av prisbasbeloppet, vad blir maxkostnaden enligt kostnadstaket och vad kostar det att lösa lånet i förtid. Kan du svara på alla fyra har du ett jämförbart erbjudande.

Fyll sedan på med det som lagen inte reglerar men som avgör din kostnad: effektiv ränta, aviavgift, löptid och om räntan är individuellt satt. Kom ihåg att det inte finns någon officiell snittränta för blancolån 2026, så avstå från att jämföra mot ett påstått marknadssnitt och jämför i stället de faktiska erbjudanden du får. Läs mer om hur vi arbetar och granskar villkor på om KreditKompass.

[EXPERIENCE: kort notering om vad vi såg när vi själva granskade långivarnas prisinformation och representativa exempel efter skärpningen 1 mars 2025]

Bara kreditinstitut får ge konsumentkredit

Sedan 1 juli 2025 gäller en ny huvudregel i 1 kap. 7 a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse: endast kreditinstitut, alltså bank eller kreditmarknadsbolag, får driva verksamhet som syftar till att lämna eller förmedla krediter till konsumenter. Övergångsperioden gick ut 31 juli 2026. Tillstånd ges av Finansinspektionen.

Bakgrunden är att lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter är upphävd genom prop. 2024/25:138. Finansinspektionen kontaktade ett femtiotal konsumentkreditinstitut inför omställningen. Subsidiära kreditförmedlare över tröskeln 250 anställda och 50 miljoner euro i omsättning eller 43 miljoner euro i balansomslutning ska ha tillstånd hos FI, medan mindre aktörer står under Konsumentverkets tillsyn. Befintliga företag ska ansöka senast 20 november 2027.

Var samtidigt vaksam. Finansinspektionen konstaterade i januari 2026 att varningarna om falska aktörer ökat kraftigt, kopplat till att fler hushåll får svårt att klara seriösa långivares krav. En seriös långivare kräver aldrig förskottsbetalning för att bevilja ett lån. Kontrollera alltid att aktören har tillstånd innan du lämnar ut uppgifter, och håll dig till kreditgivare du kan verifiera när du jämför lån och krediter.