UC riskklass, riskprognos och UC-score: vad siffrorna betyder
Riskklass, riskprognos och UC-score är tre sätt för UC att beskriva hur stor risken är att någon inte betalar. Här går vi igenom vad skalorna betyder, vilken som gäller för dig som privatperson, vad som räknas som bra och vad du själv kan påverka.
Skriven av Jonatan Rosdahl på KreditKompass · Faktagranskad av Linnea Falk
Senast uppdaterad:
Innehåll
Kort svar: Vad betyder UC riskklass?
UC:s riskklass är en skala från 1 till 5, där 5 är lägst risk och 1 är högst risk. UC använder riskklassen för företag. För dig som privatperson visar UC i stället ett UC-score mellan 0 och 999 och en riskprognos i procent, alltså den bedömda sannolikheten att du får en betalningsanmärkning inom tolv månader.
Tre mått, samma fråga
Alla tre måtten försöker svara på samma sak: hur troligt är det att du, eller ett företag, slutar betala inom det närmaste året? De bygger på statistik från UC:s register och uttrycks på olika sätt.
| Mått | Skala | Gäller främst | Vad det visar |
|---|---|---|---|
| Riskklass | 1 till 5 | Företag | Sammanfattande riskbedömning, 5 är lägst risk |
| Riskprognos | Procent | Företag och privatpersoner | Sannolikhet för obestånd eller betalningsanmärkning inom ett år |
| UC-score | 0 till 999 | Privatpersoner | Kreditvärdighet, högre är bättre |
Källa: UC:s ordlista och frågor och svar (UC, september 2026). Långivare kan dessutom ha egna namn på sina interna klasser, så en bank som talar om riskklass menar inte alltid UC:s skala.
UC riskklass 1 till 5
Riskklassen är UC:s samlade betyg på ett företag. Den räknas fram statistiskt ur uppgifterna i UC:s register och speglar risken för obestånd under det kommande året. Riskklass 5 är lägst risk och riskklass 1 högst risk (UC, september 2026).
| Riskklass | Risknivå |
|---|---|
| 5 | Lägst risk |
| 4 | Låg risk |
| 3 | Medelrisk |
| 2 | Hög risk |
| 1 | Högst risk |
UC anger bara ändpunkterna. Benämningarna för klass 2 till 4 är de som brukar användas och bör läsas som en ungefärlig beskrivning.
Riskklass 3, 4 och 5 i praktiken
Riskklass 5 och 4 betyder att företaget statistiskt sett sällan hamnar på obestånd. Riskklass 3 ligger i mitten. Vad en viss klass betyder för ett beslut avgör varje kreditgivare själv. Någon regel om att klass 3 räcker eller inte räcker finns inte.
Söker du på kreditupplysning riskklass 5 och har fått en upplysning om ett företag är det alltså goda nyheter: det är den lägsta risken på skalan.
Riskprognos: sannolikheten i procent
Riskprognosen är samma bedömning uttryckt som en procentsiffra. För företag visar den sannolikheten för obestånd inom ett år (UC, september 2026). För privatpersoner anger banker som använder UC att den visar risken att få en betalningsanmärkning inom tolv månader (ICA Banken, 2021).
Så läser du siffran:
| Riskprognos | Betyder ungefär | Av 1 000 personer med samma profil |
|---|---|---|
| 0,10 % | Mycket låg risk | 1 väntas få en anmärkning |
| 1 % | Låg risk | 10 väntas få en anmärkning |
| 4 % | Förhöjd risk | 40 väntas få en anmärkning |
| 25 % | Hög risk | 250 väntas få en anmärkning |
Ser du en riskprognos mellan 0 och 10 procent säger intervallet i sig inte så mycket. 0,1 % och 9 % är två helt olika utgångslägen för en långivare, så titta alltid på den exakta siffran.
UC-score: vad är bra?
UC-score är UC:s mått på kreditvärdighet för privatpersoner. Skalan går från 0 till 999, och ju högre värde, desto mer kreditvärdig bedöms du vara (UC, september 2026). ICA Banken har publicerat hur intervallen motsvarar UC:s riskprognos:
| Nivå | UC-score | Riskprognos inom 12 månader |
|---|---|---|
| Utmärkt | 745 till 999 | 0,1 % |
| Mycket bra | 635 till 744 | 0,2 till 0,9 % |
| Bra | 559 till 634 | 1,0 till 4,0 % |
| Mindre bra | 455 till 558 | 4,1 till 25,0 % |
| Svag | Upp till 454 | 25,1 till 99,9 % |
Källa: ICA Banken (uppgifterna publicerades 2021). UC redovisar inte intervallen själva på sina öppna sidor, och modellen kan ha justerats sedan dess. Se tabellen som en fingervisning, inte som gränser.
Ett score över 745 räknas alltså som utmärkt. Men inget score ger automatiskt ja eller nej. Långivaren gör alltid en egen kreditprövning med inkomst, utgifter och skulder, och kan väga uppgifterna annorlunda än UC.
Vad påverkar din riskbedömning?
UC redovisar inte exakt hur modellen är byggd. Det här är de uppgifter som ingår i underlaget, och som du därför kan påverka eller åtminstone kontrollera:
- Betalningsanmärkningar och skuldsaldo hos Kronofogden. De väger tyngst. En betalningsanmärkning för privatperson ligger kvar i tre år.
- Inkomst. Den senast taxerade inkomsten och hur den har utvecklats.
- Krediter. Både beviljade och utnyttjade belopp. En oanvänd kreditgräns räknas också.
- Förfrågningar. Många kreditupplysningar på kort tid drar ner bedömningen. Läs mer om hur många kreditupplysningar som är för många.
- Folkbokföring. Till exempel om du nyligen har flyttat eller saknar fast adress.
Det som inte påverkar är hur mycket du har sparat, om du betalar räkningar i tid innan de går till inkasso, och hur länge du har haft ett kort. Svensk kreditbedömning belönar inte kredithistorik på samma sätt som i USA.
Räkneexempel: så förbättrar du underlaget
Antag att Sara har en månadslön på 32 000 kr före skatt och följande krediter i sin upplysning:
| Kredit | Beviljat | Utnyttjat |
|---|---|---|
| Kreditkort A | 50 000 kr | 0 kr |
| Kreditkort B | 30 000 kr | 6 000 kr |
| Kontokredit | 25 000 kr | 0 kr |
| Summa | 105 000 kr | 6 000 kr |
Sara har 105 000 kr i beviljad kredit, vilket motsvarar drygt tre månadslöner före skatt. Hon säger upp kontokrediten, betalar av kort B och sänker kort A till 15 000 kr. Då har hon 45 000 kr i beviljad kredit och ingen utnyttjad kredit. Hur mycket hennes UC-score ändras går inte att räkna ut, eftersom modellen inte är offentlig. Men underlaget ser bättre ut för varje långivare, och banken har 60 000 kr mindre kredit att räkna med i sin kalkyl.
Vill hon följa effekten kan hon köpa Mitt Kreditbetyg för 99 kr före och efter, alltså 198 kr, eller Kreditkollen för 49 kr i månaden (UC, september 2026). Tänk på att kreditregistret uppdateras månadsvis, så ändringen syns inte direkt.
Kevins tips: jaga inte siffran, städa underlaget. Ett högre score är en följd av färre krediter, inga anmärkningar och lugn i ansökningarna, inte ett mål i sig.
Så ser du din egen riskbedömning
Din egen kontroll registreras inte som en förfrågan och påverkar alltså inte bedömningen. Hos UC ingår UC-score i de betalda tjänsterna Mitt Kreditbetyg och Kreditkollen. Det kostnadsfria registerutdraget visar vilka uppgifter som finns om dig, som är det bedömningen bygger på. Alla vägar, gratis och betalda, går vi igenom i guiden om kreditupplysning på dig själv.
Får du en upplysningskopia efter en ansökan kan den också innehålla uppgifter om bedömningen. Spara den, så kan du jämföra över tid.
Låg kreditvärdighet: vad gör du nu?
Har du ett svagt score eller en hög riskprognos är det oftast av en tydlig orsak: en anmärkning, skulder hos Kronofogden eller många nya krediter. Börja där.
- Kontrollera att uppgifterna stämmer och begär rättelse om något är fel.
- Betala av det du kan och undvik nya ansökningar under en period.
- Tänk efter innan du söker ett nytt lån. Lån som marknadsförs för låg kreditvärdighet har ofta högre ränta och löser sällan grundproblemet.
- Har skulderna vuxit dig över huvudet: kontakta kommunens budget- och skuldrådgivning. Det är gratis.
Mer om vad som väger in i en bedömning hittar du i ordlistan under kreditvärdighet och UC.
Vanliga frågor om UC riskklass
Riskklass 5 är den lägsta risken på UC:s skala från 1 till 5. UC använder riskklassen för företag, och klass 5 betyder att företaget statistiskt sett har lägst risk att hamna på obestånd inom ett år. Riskklass 1 är den högsta risken.
UC beskriver riskklassen som en bedömning av företag. För privatpersoner anges kreditvärdigheten i dag främst som UC-score mellan 0 och 999 och som en riskprognos i procent. Banker kan dessutom ha egna interna riskklasser som inte är samma sak som UC:s.
Enligt ICA Banken räknas 745 till 999 som utmärkt, 635 till 744 som mycket bra och 559 till 634 som bra. Uppgifterna publicerades 2021 och är en fingervisning. Inget score garanterar ett lån, eftersom varje långivare gör en egen kreditprövning.
Riskprognosen är en procentsiffra som visar den bedömda sannolikheten för obestånd inom ett år för ett företag, eller för att en privatperson får en betalningsanmärkning inom tolv månader. En riskprognos på 0,10 procent betyder ungefär en av tusen personer med samma profil.
Nej. När du beställer din egen upplysning eller ditt kreditbetyg registreras ingen kreditupplysningsförfrågan. Nästa långivare ser inte att du har kollat, och ditt score påverkas inte. Det är bara förfrågningar från långivare och andra företag som registreras.
Undvik nya betalningsanmärkningar, sänk eller säg upp krediter du inte använder, betala av utnyttjad kredit och sprid ut dina ansökningar. Kontrollera också att uppgifterna i registret stämmer. Det tar tid, eftersom förfrågningar syns ett år och anmärkningar tre år.
Sidan är skriven av Jonatan Rosdahl
Jonatan är grundaren av Kreditkompass.se och har över 15 års erfarenhet inom ekonomi och marknadsföring. Han är utbildad civilekonom med inriktning mot nationalekonomi och har ett stort intresse för att göra ekonomi och privatekonomiska frågor mer lättförståeliga för alla.
Utöver sitt arbete som entreprenör har Jonatan publicerat vetenskapliga artiklar inom ekonomi samt författat rapporter och analyser för myndigheter som Tillväxtanalys. Genom åren har han drivit flera framgångsrika företag och blivit uppmärksammad för sitt entreprenörskap, bland annat genom utmärkelsen Årets unga företagare i Svedala.
På Kreditkompass.se ansvarar Jonatan för innehåll, analys och kvalitetssäkring med målet att hjälpa besökare att fatta bättre ekonomiska beslut genom tydlig, trovärdig och pedagogisk information.
Faktagranskad av Linnea Falk
Faktagranskare och skribent
Linnea granskar räntor, avgifter, belopp och villkor mot primärkällor innan sidan publiceras. Hon läser sista året på Civilekonomprogrammet vid Lunds universitet med inriktning mot finansiell ekonomi och har en utbytestermin vid University of California, Berkeley bakom sig. Läs mer om Linnea och hur en faktagranskning går till.